tillväxt

Vi har länge haft ett stabilt klimat som vi har tagit förgivet och en kraftig global ekonomisk tillväxt som har byggt upp världen som vi känner den i dag. Det senare på både gott och ont. Men när nu våra grundförutsättningar ändras, då klimatet blir att mer instabilt och den globala tillväxten har hackat rejält sedan finanskrisen 2009, hur anpassar vi oss då till en allt mer oviss framtid där vi inte längre kan förlita oss på hur det har varit?

Kanske har världen aldrig stått inför så många dramatiska förändringar och komplexa utmaningar som den gör just nu. Samtidigt som vi måste förebygga de allvarligaste klimatförändringarna genom att minska våra utsläpp och ställa om till en hållbar värld så måste vi också anpassa oss till de oundvikliga klimatförändringarna som redan är här och som vi vet kommer att intensifieras och påverka oss alla både direkt och indirekt framöver.

Ökad tillväxt och ökad klimatpåverkan hänger samman. Ur klimatsynpunkt är därför avstanningen i den globala tillväxten något positivt. Om den ska öka igen så måste den ökningen ske genom effektiviseringar i redan befintliga system. Till exempel genom återbruk istället för nyproduktion, delningstjänster som exempelvis bilpooler, istället för ägande av egen bil som större den av tiden står parkerad, och så vidare. Genom att införa en cirkulär ekonomi så går det att minska miljöavtrycket och samtidigt ha ekonomisk tillväxt. Om nu tillväxt behövs?

Oavsett så innebär framtiden stora förändringar som vi måste anpassa oss till. Om vi tar Sverige som exempel så kommer även vi att drabbas av klimatförändringarna. Förmodligen inte lika hårt rent vädermässigt som på många andra ställen på Jorden. Men våra kopplingar till omvärlden är mer komplexa än så. Sverige är exempelvis ett land som är beroende av sin utrikeshandel på många områden. Oavsett om det gäller import av mat eller råvaror till industrier så drabbas vi om de regioner som vi importerar ifrån drabbas av kraftiga klimatförändringar som innebär att de inte kan producera de varor vi behöver.

Dessa faktorer medför osäkra investeringar och större risker för ett utrikeshandelsberoende land som Sverige. Samtidigt som vi i egenskap av att vara ett litet land har större möjligheter att anpassa oss. En annan viktig faktor att ha med i kalkylerna är vad som händer med de som ”förlorar” på en övergång till en hållbar värld. Alla de länder som i idag har fossila bränslen som sin främsta inkomstkälla. Hur kan vi hjälpa dessa länder i deras övergång för att undvika att skadliga och förhalande konflikter uppstår? Både för människors så väl som för miljöns skull. Ur ett svenskt perspektiv bör vi ha Ryssland i åtanke. Kanske är export av hållbar energi en bra affär att föreslå ur flera aspekter?

För även om vi står inför en gemensam global utmaning så är världen full av egenintressen. Mäktiga företag inom fossilbranschen kommer inte att ställa om utan att göra motstånd. Det är viktigt att förstå. Dessutom har den globala spelplanen förändrats ganska drastiskt bara de senaste åren. Dels genom den uppstannade globala tillväxten, men även genom Kinas växande ekonomi och inflytande, Rysslands försök till att bygga en ny stormakt och USA:s allt mer nationalistiska inriktning, för att nämna några exempel.

Dramatiska förändringar i form av bland annat oundvikliga klimatförändringar kommer att rita om kartan ytterligare och ändra livsförutsättningarna på otaliga platser runt om i världen och på olika sätt drabba oss alla. Samtidigt har världens alla länder antagit FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid; Agenda 2030. Den inger ändå hopp om en ljus framtid och skulle kunna ses som en enorm global affärsplan. Osäkerhetsfaktorerna på den nya globala spelplanen är dock många. Kanske har världen aldrig varit så komplex och framtiden så oviss som den är just nu. Men vi har heller aldrig haft en gemensam global agenda förut där vi förbundit oss att tillsammans utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheterna och orättvisor i världen och lösa klimatkrisen.