Sarah Daleke

mars 27 2019

POD – Agroforestry – ett hållbart, beprövat och effektivt odlingssystem – Linda Andersson

Agroforestry är ett odlingssystem som kombinerar odling av grödor och träd, ibland även kombinerat med djurhållning. Agroforestry kan tillämpas i hela världen, det gäller bara att anpassa vilka träd och grödor som funkar ihop och trivs på det stället där man vill odla.

I höstas (2018) släppte Agroforestry Network med Vi-skogen, Sveriges Lantbruksuniversitet Global, SwedBio vid Stockholm Resilience Centre, med flera, rapporten ”Achieving the Global Goals through Agroforestry” (Uppnå de globala målen med hjälp av agroforestry). Rapporten visar att agroforestry kan bidra till att uppnå flera av de 17 globala målen i Agenda 2030, framför allt mål nummer 1 och 2 som handlar om att minska fattigdom och hunger. Men även exempelvis mål nummer 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna och mål nummer 15 som handlar om att bidra till en ökad biologisk mångfald.

Välkomna att lyssna på ett mycket intressant och inspirerande samtal med Linda Andersson som, vid poddens inspelning i februari 2019, var ämnesansvarig för hållbart jordbruk och agroforestry på biståndsorganisationen Vi-skogen. (Sedan mars 2019 jobbar hon på Axfoundation). Linda beskriver vad agroforestry är och ger exempel på odlingsmetodens många positiva effekter. Vi pratar även om varför inte fler använder sig av agroforestry trots alla dess fördelar, om att odlingsmetoden behöver uppmärksammas mer, om agroforestry i Sverige, och mycket mer.

Stora bilden: Benta Muga och John Muga är lantbrukare som använder agroforestry som odlingsmetod på sin gård i Kenya. Fotograf: Amunga Eshuchi, Vi-skogen.

Fotograf podbilden: Linda Andersson, Vi-skogen

Signaturmelodi: Claes Bonde

Linda Andersson var vid poddens inspelning i februari 2019 ämnesansvarig för hållbart jordbruk och agroforestry på biståndsorganisationen Vi-skogen. (Sedan mars 2019 jobbar hon på Axfoundation).

juni 7 2018

Veckans tips – Köp begagnade kläder!

Joseph Samec är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet där han främst fokuserar på grön kemi inom organisk syntes och biomassabearbetning. År 2012 grundade han även företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin. Josephs två främsta tips på vad du i din vardag kan göra för att bidra till hållbart samhälle är:

– Att köpa begagnade kläder. Dels för att det är bra både bra för klimatet och för plånboken, men främst för att det är bra för dina barn. Nya kläder innehåller nämligen stora mängder kemikalier så är man rädd för kemikalier så ska man inte köpa så mycket nya kläder, framför allt inte till sina barn. Det är också bra att laga sina kläder när de går sönder i så stor utsträckning det går istället för att köpa nya.

– Samt att dra ner på sin köttkonsumtion då kött, framför allt nötkött, har en stor negativ påverkan på klimatet. Läs gärna Världsnaturfonden WWF:s köttguide för mer information om olika kötts klimatpåverkan:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/mat-och-jordbruk/kottguiden/1595300-wwfs-kottguide

Joseph Samec är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet där han främst fokuserar på grön kemi inom organisk syntes och biomassabearbetning. År 2012 grundade han även företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin.

maj 12 2018

POD – Inspirerande sammanfattning av klimatriksdagen 4-6 maj 2018

Om du inte hade möjlighet att gå på årets största klimatevent, Klimatriksdagen, så har du här möjlighet att höra en sammanfattning av helgen. Förutom intervjuer med representanter från Klimatriksdagen så får du även höra inspirerande intervjuer med utställare (ideella gräsrotsrörelser, föreningar, företag), föreläsare, artister och besökare. Och för er som var där, kanske vill ni uppleva den fantastiska helgen igen 😊

Lyssna och inspireras 😊 Och dela gärna vidare 😊

Signaturmelodi: Claes Bonde

april 26 2018

POD – De internationella klimatavtalens historia fram till idag – Anders Turesson

Vill du få en enkel överblick av de internationella klimatavtalen, från att IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades 1988 och fram till idag. Då ska du lyssna på detta mycket intressanta och lärorika samtalet med Anders Turesson. Anders var under flera år Sveriges chefsförhandlare i de internationella klimatförhandlingarna inom såväl EU som FN. Idag jobbar han på miljö- och energidepartementet samt är huvudsekreterare för det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.

Förutom de internationella klimatavtalens historia och utveckling så pratar vi också bland annat om hur klimatförhandlingarna har förändrats över tid, om dynamiken i de internationella klimatmötena, om EU:s viktiga och avgörande roll i klimatförhandlingarna och om det fortfarande finns hopp att vi ska lyckas lösa klimatkrisen.

Med andra ord varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant samtal med Anders Turesson!

Signaturmelodi: Claes Bonde

Anders Turesson var under flera år Sveriges chefsförhandlare i de internationella klimatförhandlingarna inom såväl EU som FN. Idag jobbar han på miljö- och energidepartementet samt är huvudsekreterare för det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.

april 12 2018

POD – Hur påverkar våra kläder miljön och klimatet? – Ingun Grimstad Klepp

Alla behöver vi kläder. Utan kläder skulle vi exempelvis inte kunna gå till jobbet, hämta barn på dagis eller handla. Vi skulle förmodligen även frysa, beroende på var i världen vi bor. Därför måste vi hitta sätt att tillverka kläder på ett hållbart sätt, både för människor och miljön.

Idag tillverkas det globalt mycket mer kläder än vad vi klarar att slita ut, vilket tillsammans med hur kläderna produceras resulterar i en enorm miljöbelastning. Dessutom finns det väldigt få regleringar inom klädindustrin.

Ingun Grimstad Klepp är forskare på Oslo Metropolitan University (OsloMet) och har över 25 års forskningserfarenhet inom området miljö och textilier. Tillsammans pratar vi, förutom om ovannämnda problematik, också om vilka de vanligaste klädmaterialen är, deras olika för- och nackdelar, hur vi alla kan minska vår miljöpåverkan när det gäller kläder, om fast fashion, om okunskapen kring bambu som klädmaterial, och mycket mer.

Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med Ingun Grimstad Klepp!

Signaturmelodi: Claes Bonde

Ingun Grimstad Klepp är forskare på Oslo Metropolitan University (OsloMet) inom området miljö och textilier, ett område som hon har över 25 års forskningserfarenhet kring.

april 10 2018

Om inte dina egna barn är skäl nog att agera, vad är då skäl nog?

Sett historiskt har vi aldrig haft det bättre än vad vi har det idag. Mänskligheten alltså. Aldrig tidigare har medellivslängden i världen varit så hög som den är idag. Aldrig någonsin har barnadödligheten varit så låg som den är idag. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till lika mycket kunskap eller utbildningsmöjligheter i världen som vi har i dag. Ur många perspektiv går utvecklingen i världen i rask takt åt rätt håll.

Det räcker att titta tillbaka på våra egna mor- och farföräldrar och hur det var när de växte upp. Ur ett västerländskt perspektiv brukar jag tänka att så mycket i form av omvälvande samhällsutveckling som min farmor och farfars generation fick uppleva under sin livstid kommer nog aldrig någon generation få uppleva igen. Hela vägen från den svåra fattigdomen i början på 1900-talet till elektrifieringen av landsbygden, varmvatten direkt i kranen, tvättmaskin, tv, bil, flygplan, mobiltelefon, internet, sjukvårdens utveckling, globaliseringen och så vidare. Helt otroligt egentligen.

Men utvecklingen har också haft ett pris. Ett högt pris. För i takt med att allt fler människor och länder fått en ökad levnadsstandard så har också vår påverkan på planeten ökat. Enkelt förklarat så använder vi idag mer av jorden resurser än vad jorden klarar av att förnya. Vi urholkar och förstör planetens natur och ekosystem, samma ekosystem som vi är beroende av för att kunna leva och andas. Vi släpper också ut betydligt mer växthusgaser, främst koldioxid, i atmosfären än vad jorden klarar av att ta hand om. Vilket i sin tur bland annat leder till global uppvärmning och klimatförändringar. Och att vi försätter oss själva och våra barn, liksom kommande generationer och allt annat liv på planeten, i en mycket osäker situation.

Vi står nu vid ett vägskäl. Antingen kan vi ignorera fakta, köra på som vanligt och se livsförutsättningarna på jorden försämras. Eller så kan vi agera och göra vårt bästa för att trygga våra barns och kommande generationers förutsättningar på vår planet. Men vi måste bestämma oss nu.

Kanske har jag fel när jag tänker att våra mor- och farföräldrars generation här i västvärlden genomgick den mest omvälvande samhällsutveckling i människans historia. Jag hoppas jag har det. Jag hoppas att det blir vi som kommer att uppleva den största samhällsutvecklingen, den till det hållbara samhället. För alla i hela världen.

För omställningen måste gälla alla om den ska lyckas. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv är i dag alla länder utvecklingsländer, inklusive Sverige. Vi har alla mycket att jobba på när det gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Och dessa utmaningar måste vi arbeta med både lokalt, nationellt och globalt utifrån våra olika förutsättningar.

Det är komplexa och stora frågor. Men den enorma och positiva utvecklingen som mänskligheten har genomgått bara de senaste decennierna inger hopp om att vi på en förhållandevis kort tidsperiod åter igen kan åstadkomma revolutionerande förändringar om vi bestämmer oss för att göra det.

Den första utmaningen består dock i att faktiskt få människor att inse hur pass allvarlig situationen är som vi står inför. För har man väl insett det så är det svårt att blunda. Och det är först då som omställningen mot en hållbar värld och framtid kan ta fart på riktigt.

Så till er som har insett allvaret och inte kan blunda längre; Föräldravråla det högsta ni kan för att få fler att få upp ögonen. Utöva din konsumentmakt och ställ krav på företag. Värna demokratin och ta tillvara din rätt att rösta i september. Låt politikerna veta vad du vill och tycker. Alla steg framåt, små som stora, är steg i rätt riktning som tillsammans gör stor skillnad. Ta ett steg redan idag. Och om du behöver motivation, se och tänk på dina barn, syskonbarn, barnbarn, kommande barn. Om inte deras framtid är skäl nog att agera, vad är då skäl nog?

Denna blogg skrev jag som en gästblogg hos Föräldravrålet. Skriv på deras upprop där de kräver att våra politiker ska ta klimatförändringarna på största allvar, agera därefter och göra det lätt för privatpersoner att leva klimatsmart. Du hittar uppropet här.

april 10 2018

Vad gjorde våra politiker i egenskap av ledare?

Det har nu gått nästan exakt ett år sedan jag publicerade det första avsnittet av klimat-, miljö- och hållbarhetspodden TakeActionTalks. En podd i vilken jag intervjuar olika forskare och sakkunniga i hopp om att sprida kunskap, inspiration och förståelse för varför det är så viktigt att vi omgående möjligt ställer om till ett hållbart samhälle.

För det är bråttom. Och det skrämmer mig att inte fler har förstått, eller kanske inte vill förstå, konsekvenserna som följer om vi inte lyckas ställa om i tid. Det handlar ju inte ”bara” om att klimatet kommer att förändras. Det i sin tur kommer ju leda till bland annat att flera ekosystem, som vi är beroende av för vår egen överlevnad, riskerar att försvinna eller sättas ur balans, att havsnivån stiger och lägger kustnära områden och hela önationer under vatten, att stora landområden kommer bli obeboeliga på grund av hetta, att risken för matbrist ökar på grund av uteblivna skördar, att bristen på dricksvatten ökar, att miljontals människor tvingas bli klimatflyktingar, att risken för krig och konflikter ökar, och så vidare.

Konsekvenserna om vi inte gör något är ju katastrofala. Och de kommer att drabba även oss i Sverige. Det är inte så att något land eller område kommer att lämnas oberört. Det är inte heller något som kommer att hända i någon science fiction-framtid om flera tusen år. Det har redan börjat hända! Och det kommer att vara allas våra barn och barnbarn världen över som drabbas och som kommer att tvingas hantera krisen vi lämnar efter oss om vi inte börjar agera omedelbart.

Det handlar om att både förebygga och anpassa. Men ju mer vi förebygger desto mindre kommer vi att behöva anpassa. Och att förebygga kommer dessutom att kosta oerhört mycket mindre både ekonomiskt och humanitärt. Därför är det så enormt frustrerande och ofattbart att inte omställningen till ett hållbart samhälle står högre upp på agendan bland världens ledare, inklusive i Sverige.

För Sverige spelar en större roll i omställningsprocessen än vad många verkar ha förstått. Globalt sett har Sverige nämligen de bästa förutsättningarna att klara övergången till ett hållbart samhälle, vilket innebär att bibehålla ett fortsatt starkt och bra välfärdssamhälle men inom planetens gränser. Och världen behöver förebilder och goda exempel på hur man kan lyckas med detta och på så vis kan Sverige fungera som en katalysator för att inspirera andra och på så vis starta en global omställningsvåg. Men om vi däremot misslyckas med denna ledaruppgift är risken stor att de negativa konsekvenserna blir ännu större. För om inte ens det landet som har bäst förutsättningar lyckas med att ställa om, hur förväntas då övriga länder lyckas!?

Därför måste vi alla engagera oss och gå samman och visa våra politiker att de har vårt fulla stöd att ta modiga, långsiktiga och klimatsmarta beslut! Att vi vill och kräver att de gör det oavsett vilket parti de tillhör! Det är också därför initiativ som Klimatriksdagen är jätteviktiga, tillsammans med alla andra fantastiska gräsrotsrörelser runt om i vårt avlånga land som jobbar för ett hållbart samhälle. Tillsammans kan vi verkligen göra skillnad! Både i vår vardag men också genom att påverka politikerna att göra de stora struktur- och systemförändringarna som behövs göras.

Jag tror omställningen är möjlig. Vi har kunskapen och resurserna, men frågan är hur vi väljer att använda dem. Vi får heller inte glömma bort att utvecklingen i världen idag ur många perspektiv faktiskt går i rask takt åt rätt håll om man ser till barnadödlighet, livslängd, utbildning med mera. Och ur ett svenskt perspektiv så var Sverige för bara hundra år sedan ett fattigt land som över en miljon människor valde att utvandra ifrån, till att idag ha utvecklats till ett land som många vill flytta till. Så visste finns det hopp. Men det är bråttom!

Att idag påstå att klimatförändringarna eller den globala uppvärmningen inte pågår är som att påstå att gravitationen inte finns. Det är ett faktum. Den stora frågan är om vi har samvete att se våra barn i ögonen när de växer upp och berätta att vi visste men valde att inget göra. Eller kanske ännu viktigare, vad gjorde våra politiker i egenskap av ledare?

Denna blogg skrev jag som en gästblogg till Klimatriksdagen, som kommer att hållas i Stockholm den 4-6 maj 2018. Hoppas vi ses där! 🙂

mars 1 2018

POD – Miljöetik – Det behövs en etisk reflektion i hela samhället om vi ska nå klimatmålen – Olle Torpman

Vi har redan passerat 1 grads global uppvärmning jämfört med förindustriell tid. Om vi ska ha en chans att nå Parisavtalet, att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, så måste vi agera omgående och omfattande. Trots det går det trögt att komma överens om och hitta lösningar på de gemensamma och akuta utmaningarna världen står inför.

Olle Torpman jobbar på filosofiska institutionen på Stockholms universitet där han bland annat forskar och undervisar om miljöetik. Olle menar att oenigheten kring klimatfrågorna till stor del beror på att vi har olika grundsyn i moralfrågor, vad vi värnar och värdesätter. Frågor som varken vetenskapen eller politiken kan svara på. Här behöver vi istället ta hjälp av etiken. Vad är viktigt egentligen? Om vi diskuterar dessa grundläggande värderingar och får en förståelse för varandras värdegrunder så kan vi hitta kompromisser som vi kan enas om. Som när världen mycket framgångsrikt enades om gemensamma insatser för att minska hålen i ozonlagret.

Detta gäller även på nationell nivå. Där Olle också tycker att det saknas ideologiska och värdemässiga analyser efter de politiska debatterna exempelvis i tv. Ofta kommenteras debatterna av en retoriker eller kanske en ekonom. Men det är sällan som en expert kommenterar om debatten gick i linje med respektive partis värdegrund och ideologi. Vad står egentligen varje parti för? Och vad vill de uppnå? Det är frågor som väljarna vill veta och frågor som partierna hade tjänat på att analysera och tydligt kommunicera.

Lyssna på ett mycket intressant, tankeväckande och högst aktuellt samtal med Olle Torpman.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Olle Torpman är forskare och lärare på filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Där undervisar han bland annat i ämnena global etik, politisk filosofi och miljöetik.

Globala målen, till podden på hemsidan, högre

februari 15 2018

POD – 17 globala mål för en hållbar värld – Parul Sharma

Världens länder antog år 2015 den mest ambitiösa och storslagna framtidsplanen som världen någonsin skådat; Agenda 2030, som består av 17 globala mål. Målen bygger på tre dimensioner av hållbarhet; den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Till år 2030 ska vi alla tillsammans genom de globala målen:
1. Avskaffa extrem fattigdom. 2. Minska ojämlikheterna i världen. 3. Lösa klimatkrisen. 4. Främja fred och rättvisa.

De globala målen ska uppnås i alla länder och för alla människor. Det är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från alla aktörer i samhället. De rikare länderna har även ett ansvar att hjälpa de fattigare länderna att nå målen.

I Sverige har vi goda förutsättningar att nå de globala målen, men vi står också inför många utmaningar. Är vi så bra på hållbarhet här i Sverige som vi kanske tror? Vilka partier vågar ta avstamp i de globala målen i sitt valprogram? Vilka ledare vågar ta tag i målkonflikterna? Kan vi till exempel fortsätta exportera vapen och samtidigt påstå att vi vill främja fredliga samhällen och jämställdhet?

Som en del i Sveriges genomförande av Agenda 2030 tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet med agendan. Under två år, fram till årsskiftet nu, var Parul Sharma ordförande i Agenda 2030-delegationen. Parul är jurist med inriktning på människorätts- och antikorruptionsfrågor, med fokus på företagens produktionskedjor.

Lyssna på ett mycket intressant, högaktuellt och tankeväckande samtal med Parul Sharma där vi utöver frågeställningarna ovan även pratar om utanförskap, växande socioekonomiska klyftor, vikten av bra integration, allas rätt till en god utbildning, att vi inte kan ta vår demokrati för given, korruption, ohållbar konsumtion och mycket mer.

Agenda 2030-delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling i Sverige hittar ni här:

https://docs.google.com/viewerng/viewer?url=http://agenda2030delegationen.se/wp-content/uploads/2017/06/Fi2016_01-Rapport-170601.pdf&hl=en

Signaturmelodi: Claes Bonde

Parul Sharma är jurist med inriktning på människorätts- och antikorruptionsfrågor, med fokus på företagens produktionskedjor. Under två år, fram till årsskiftet nu, var hon även ordförande i den svenska Agenda 2030-delegationen.

februari 9 2018

Tänk om Zlatan gjorde reklam för elcyklar istället

I årets första TakeActionTalks-poddavsnitt intervjuar jag Johanna Grant som är ordförande i den ideella föreningen Gröna Bilister. Huvudfokuset i intervjun är att vi behöver ändra våra ohållbara beteenden och normer i samhället, om vi ska lyckas nå klimatmålen och en hållbar framtid för våra barn. Men hur når vi ut med det budskapet? Hur får vi människor att ändra beteende?

Genom egna erfarenheter har jag lärt mig att man aldrig kan ändra någon annan människa. Man kan bara ändra sig själv. Likaså har vi alla ett unikt perspektiv på livet och samhället utifrån vår egen uppväxt och situation. Så när det kommer till att ändra ens beteende exempelvis för klimatet, som ibland kan uppfattas som något väldigt abstrakt, så måste dels informationen om varför jag ska göra det ha nått fram till mig, och dels måste jag uppfatta frågan som tillräckligt relevant för mig personligen för att faktiskt ta steget och ändra mitt beteende.

Just när det gäller klimat- och hållbarhetsutmaningarna som vi står inför så är vi många som har nåtts av informationen om varför det är viktigt att ställa om, och även ansett skälen till att göra det så pass rimliga att vi valt att ändra våra beteenden för vårt eget och samhällets bästa. Och jag tror de flesta av oss som tagit detta steget, och vi blir fler och fler, har kommit till insikten att vi mår bättre av att agera klimatsmart.

Gruppen som än inte alls nåtts av informationen om vårt tids största utmaning, klimatförändringarna, tror jag är liten. Men den största gruppen av dem alla, ni är dock välkomna att argumentera emot om ni inte håller med, är de som nåtts av budskapet att vi måste ändra vår ohållbara livsstil men som av olika anledningar inte gör det. Skälen kan vara många. I vissa fall tillåter kanske inte de privata omständigheterna att sådana prioriteringar görs. Men i flertalet av fallen handlar det nog snarare om att ta första steget, att gå från information till insikt, och från insikt till handling.

Så hur når vi ut till denna stora grupp som exempelvis vet att det är dåligt för miljön att äta kött sju dagar i veckan eller ta bilen fem kilometer, men gör det ändå. När jag frågade Johanna om vad hon tror behövs göras för att få fler att ändra sina vanor och beteenden så sa hon; ”Jag tror att bekvämligheten, coolheten och lusten måste vara det som kommuniceras, inte att det är bra för miljön och hälsan, för det vet vi redan. Tänk till exempel om Zlatan skulle sitta på en elcykel istället för i en bil som han gör i Volvo reklamen.” En upplyftande tanke! Johanna tror att kommunikatörer och marknadsförare kommer att spela en stor och viktig roll när det kommer till att få oss alla att ställa om. Och att när det väl händer kommer det bli som en ketchupeffekt, eller ketchupeffekter i flera steg.

Den viktiga kommunikationen gäller inte bara för företag utan även för kommuner, myndigheter, organisationer… Om en kommun exempelvis byggt en ny cykelväg så kan de kommunicera andra värden än att det är bra för hälsan för att få folk att använda den. En varningstriangel som blinkar till i mitt huvud i sammanhanget är dock; se upp för greenwashing. Men förhoppningsvis har vi tillräckligt med granskande funktioner på plats i samhället för att se till att det åtminstone inte sker mer än vad det redan gör idag. Annars, eller oavsett, ge granskande instanser inklusive media mer resurser att göra sina jobb. Det, liksom en omställning, gynnar hela samhället.

Så, låt oss hoppas att vi får se Zlatan göra reklam för elcyklar istället för fossildrivna bilar framöver. Låt den stora massan som känner till klimatutmaningarna vi står inför men som behöver hjälp att ta första steget förstå hur lustfyllt, bekvämt och coolt det hållbara samhället är. Inte bara genom kommunikation och marknadsföring. Folkbildning behövs också då bristen på kunskap förhalar arbetet med omställningen såväl som med de globala målen/Agenda 2030 (som hittills bara 4 av 10 svenskar ens har hört talas om).

Det får dock inte glömmas bort att även om vi alla måste ta vårt ansvar som medmänniskor för att ändra samhällsnormen, så ligger ändå det största ansvaret hos politikerna. De måste, ursäkta det uttjatade uttrycket, göra det lätt för medborgarna och företagen att göra rätt. Men också svårt, kanske främst för näringslivet, att göra fel.

Så hur gör vi tillsammans det hållbara samhället mer coolt, lustfyllt och attraktivt?

Illustratör: Richard Svensson

januari 18 2018

POD – Vi måste ändra vårt beteende – Johanna Grant

Om vi ska nå klimatmålen så behöver vi ändra våra ohållbara beteenden och normer i samhället. Men för att lyckas med det så måste bekvämligheten, coolheten och lusten med de nya hållbara alternativen vara det som kommuniceras, inte att det är bra för miljön och klimatet.

Lyssna på ett mycket intressant och tankeväckande samtal med Johanna Grant som är ordförande i den ideella föreningen Gröna Bilister. Hon menar att kommunikatörer och marknadsförare har en stor roll att spela när det kommer till att få oss att ändra våra beteenden och inse att en omställning till ett mer hållbart samhälle faktiskt gynnar oss. Tänk om Zlatan gjorde reklam för cyklar istället för bilar, ger hon som exempel.

Förutom beteendeförändring prata vi även om begreppet ”mobilist”, air bnb för bilar, grannskapseffekter, bekvämlighetsdjur, samhällsplanering, hur media skildrar miljö- och klimatfrågor, vallöften, hållbarhetstips och mycket mer.

Välkommen att lyssna på årets första TakeActionTalks-poddavsnitt! Nytt år och nya möjlighet! Och dessutom valår, där vi hoppas klimatet kommer högt upp på agendan.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Johanna Grant är ordförande i den ideella föreningen Gröna Bilister, som vill påskynda omställningen till en grön bilism som är anpassad till planetens gränser, städernas dyrbara utrymmen och landsbygdens behov. Foto: Melker Dahlberg

december 6 2017

Vad är en god hälsa vär(l)d?

Ett hälsosamt klimat och en god hälsa går hand i hand. Mår inte det ena bra gör inte det andra det heller. Genom att börja leva mer hälsosamt så kan vi även få tillbaka en mer välmående planet. Enkla saker, som att cykla istället för att ta bilen eller dra ner på sin köttkonsumtion, bidrar positivt både till din egna och planetens hälsa.

Det är som en spiral som just nu tyvärr går åt fel håll, men som vi kan, och måste, vända. För desto mer vi människor förgiftar, överkonsumerar och ignorerar Jordens planetära gränser desto mer utsätter vi både oss själva och övriga medpassagerare på vår planet för stora faror. Dessa faror kan yttra sig i form av fler obeboliga landområden, minskad tillgång till mat och vatten, ökad spridning av sjukdomar, förgiftade marker, vatten och luft, med mera.

Ett viktigt område att belysa i denna kontext, och som är en nyckelfaktor i hållbarhetsarbetet, är jordbruket. Vi är alla beroende av mat för att leva så ett hållbart jordbruk med stor mångfald är en förutsättning för både vår egna och naturens skull. Bekämpningsmedel hjälper idag till att maximera skördarna, men gifterna är inte hälsosamma för någon. Mer resurser måste läggas på att odla hållbart och att anpassa jordbruket efter rådande och kommande klimatförändringar.

Och när det kommer till vår överkonsumtion att antibiotika, bland både människor och djur, så är det ett komplext och oroväckande problem. Sjukdomar som vi tidigare lätt har kunnat bota med antibiotika är inte säkert vi kommer kunna bota framöver. Och här hjälper det inte om du är rik eller fattig. Den hotande antibiotikaresistensen är ett globalt och allvarligt problem som i högsta grad, liksom övriga ovan beskrivna utmaningar, berör oss alla. Det varmare klimatet som klimatförändringarna för med sig ökar också risken för spridning av bland annat tropiska sjukdomar. Och i kombination med kraftigare skyfall ökar också risken för att till exempel kolera och andra bakterier gör dricksvatten runt om i världen otjänligt.

En annan utmaning är att samtidigt som infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen, så som exempelvis cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är alarmerande eftersom många länder fortfarande tampas med infektionssjukdomar samtidigt som välfärdssjukdomarna ökar. Och i framför allt låginkomstländer så finns inte resurserna att förebygga och behandla både de ”nya” och ”gamla” sjukdomarna.

Ett annat exempel på en ny hälsoutmaning är att vissa länder som tidigare har haft problem med undernäring idag istället drabbas av fetma. Orsakerna till detta är givetvis flera, varav en är en stor okunskap kring vikten av god nutrition. Här har även exempelvis läskföretag och snabbmatskedjor ett stort ansvar, men som många av dem tyvärr ej tar. De är dessutom svåra att komma åt då de ofta samarbetar med forskare och globalt tyvärr är en miljardindustri med stort inflytande i maktens korridorer.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att världen generellt, ur ett hälsoperspektiv, blir bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men vi står inför många nya utmaningar. Klimatförändringarna, som är en följd av vårt ohållbara agerande, har många bieffekter. Bara det faktumet att uteblivna skördar på grund av extrem torka och översvämningar, och därmed brist på mat, leder till massmigration är en gigantisk utmaning i sig. Liksom de krympande glaciärer i Himalaya som utgör en stor stundande riskfaktor då det årliga smältvattnet från dessa glaciärer förser det tätbefolkade norra Indien med vatten, och vad händer när de glaciärerna inte längre finns?

Vi har inte råd att vänta. Vi måste vända den negativa spiralen till en positiv nu. För ett hälsosamt klimat och en god hälsa går hand i hand. Mår inte det ena bra gör inte det andra det heller. Genom att börja leva mer hälsosamt så kan vi även få tillbaka en mer välmående planet. Och nog kan de flesta av oss skriva under på att få saker är mer värda än en god hälsa. Även om vissa inte förstår att uppskatta den förrän de inte längre har den.

december 6 2017

POD – Klimatet påverkar hälsan och hälsan påverkar klimatet – Susanne Rautiainen

Generellt blir världen, ur ett hälsoperspektiv, bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men samtidigt som till exempel infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen. Därtill kommer alla nya hälsoutmaningar som vi ställs inför i samband med de rådande och kommande klimatförändringarna, som exempelvis ökad spridning av tropiska sjukdomar, svält på grund av uteblivna skördar, massmigration på grund av avsaknaden av vatten och mat, ökad risk för kolera i samband med skyfall, och så vidare.

Sammanfattningsvis så går ett hälsosamt klimat och en god hälsa hand i hand. Och i detta podd-avsnitt så berättar Susanne Rautiainen, som jobbar på avdelningen för global hälsa på Karolinska Institutet, i ett uppfriskande och lärorikt samtal mer om hur vi alla kan bidra till en hälsosammare värld för både människan och planeten.

Obs! På grund av lite tekniska problem blev första delen av podden något sämre i ljudkvalitén. Men det påverkar inte innehållet 🙂

Signaturmelodi: Claes Bonde

Susanne Rautiainen jobbar på avdelningen för global hälsa på Karolinska Institutet, där hon bland annat forskar kring optimal nutrition kopplat till sjukdomar.

november 23 2017

Jämställdhet är en fundamental mänsklig rättighet

Hur hänger jämställdhet och klimatförändringarnas utmaningar ihop? Frågan är både viktig och samtidigt nästan provocerande självklar. Viktig delvis eftersom det är kvinnor och flickor som generellt drabbas först och värst av klimatförändringarna. Men även för att kvinnor spelar en avgörande roll när det gäller både att förebygga så väl som att anpassa sig till de nya förutsättningarna som klimatförändringarna medför. Kvinnornas inkludering och kraft är en förutsättning för att vi ska nå en hållbar utveckling.

Frågan kan också ses som provocerande ur perspektivet att jämställdhet först och främst är en fundamental mänsklig rättighet! Det borde vara självklart att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter. Allt annat borde vara otänkbart. Det är egentligen en global skam att ett globalt jämställdhetsmål ens ska behöva finnas.

Men verkligheten är tyvärr sådan att ett jämställdhetsmål behövs. Den senaste undersökningen från The European institute for gender equality (EIGE) visar att jämställdhetsarbetet går framåt i snigelfart. Sverige, som anses vara en förebild när det gäller jämställdhet, toppar listan med ett index på 82.6 av 100. Så visst, Sverige ligger i topp i Europa, men inte med en siffra som det finns anledning att vara stolt över. Det är fortfarande en lång väg kvar från 82.6 till 100. Och det är lite skrämmande att det ändå är det högsta resultatet i mätningen.

EIGE:s undersökning har mätt jämställdhet utifrån kriterierna arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Och inom samtliga områden finns det fortfarande mycket kvar att jobba på. Kvinnor har generellt lägre lön, mindre egen tid och mindre politiskt inflytande, bara för att ge några få exempel.

#Metoo-kampanjen och alla liknande kampanjer som följer i dess spår hjälper till att synliggöra och uppmärksamma dessa orättvisor, ojämlikheter och övergrepp. Våra samhällen och maktstrukturer behöver förändras. Både ur ett kvinnoperspektiv så väl som ur ett framtidsperspektiv. För når vi inte jämställdhetsmålet så når vi inte heller klimatmålet eller de övriga global målen.

Kvinnorna är oftast de som har den största kunskapen om hur man med små medel ändå lyckas får mat på bordet åt familjen. Kvinnor investerar generellt även en mycket större del av sin inkomst i familjen än vad män gör, i allt från exempelvis mat och skördar till utbildning och sjukvård, vilket bidrar till ett samhälles utveckling. I utvecklingsländerna är det också ofta kvinnorna som sköter jordbruket och de har också viktig kunskap om vilka grödor som tål olika klimat och hur de kan hjälpa till att förebygga och anpassa det livsnödvändiga jordbruket efter klimatförändringarna.

Jämställdheten är, och det tål att upprepas, en förutsättning för att nå en hållbar och fredlig utveckling i världen. Att exkludera kvinnor och flickor vore dessutom att utesluta halva Jordens befolkning. Och hur kan någon tro att det ska kunna gå att uppnå något över huvud taget genom att göra det?

Alla som bor och lever på denna planet har samma mänskliga rättigheter och skyldigheter oavsett kön. Så låt oss gör det enda rätta. Revolutionera världen. Uppnå jämställdhet. Nu.

november 22 2017

POD – Jämställdhet är en förutsättning för att nå klimatmålen – Camilla Lundberg Ney

Kvinnor investerar generellt en mycket större del av sin inkomst i familjen än vad män gör, i allt från exempelvis mat till utbildning och sjukvård, vilket bidrar till ett samhälles utveckling. I utvecklingsländerna är det också ofta kvinnorna som sköter jordbruket och de har också viktig kunskap om vilka grödor som tål olika klimat och hur de kan hjälpa till att förebygga och anpassa det livsnödvändiga jordbruket efter klimatförändringarna.

Jämställdhet är en förutsättning för att nå en hållbar och fredlig utveckling i världen. Jämställdhet är också en fundamental mänsklig rättighet. Men idag är världen långt ifrån jämställd och utvecklingen går tyvärr i snigelfart.

Sverige rankas som nummer ett i Europa på jämställdhet med ett index på 82,6 av 100. Det säger en del om hur mycket vi har kvar att jobba på för att nå jämställdhet i världen, vilket är ett av FN:s 17 globala mål.

Så vad ska vi göra för att nå en jämställd värld? Lyssna på ett viktigt och aktuellt samtal med Camilla Lundberg Ney, som är ämnesansvarig för jämställdhet inom enheten policy och påverkan på biståndsorganisationen We Effect.

Mer information om jämställdhetsindexet för Europa som Camilla pratar om i podden finner ni här:

http://eige.europa.eu/news-and-events/news/gender-equality-index-2017-progress-snails-pace

http://eige.europa.eu/gender-equality-index

Fotograf: Malin von Strauss

Bildtext: Biata Chisi bor i byn Salima i Malawi, ett av världens fattigaste länder. Hon oroar sig över klimatförändringarna och över att hon inte har säker tillgång till sin mark. Med stöd från We Effect vill Biata anpassa sitt jordbruk till klimatförändringarna.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Camilla Lundberg Ney är ämnesansvarig för jämställdhet inom enheten policy och påverkan på biståndsorganisationen We Effect.

november 8 2017

En tredjedel av all mat som produceras slängs – helt i onödan

Om matsvinnet vore ett land så skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA. Så stor klimatpåverkan har maten som vi kastar – helt i onödan.

Matsvinnet är ur flera perspektiv en av de största och mest angelägna utmaningarna som vi står inför sett från alla hållbarhetsaspekter; den ekologiska, ekonomiska och den sociala. Det är inte rimligt att bidra till så stora utsläpp för ingenting. Och inte heller försvarbart att kasta en tredjedel av all mat som produceras när över 800 miljoner människor i världen svälter. I en värld där vi har så mycket mat och resurser så är det oförståeligt att nästan en miljard människor ska behöva gå och lägga sig hungriga.

När tappade vi i västvärlden respekten för vad mat egentligen är värt? Varför värdesätter vi den inte mer eller är mer rädd om den? För det är vi i västvärlden som kastar maten. Oftast helt okej mat. Men som exempelvis ”blivit över”, eller som vi inte orkar äta upp, eller som bäst före-datumet gått ut på fast det är fullt ätbart flera månader till. Eller så har vi handlat hem alldeles förmycket färskvaror så att de faktiskt hinner bli dåliga innan vi ätit upp dem.

I västvärlden är det hushållen och restaurangerna som slänger mest mat, men även matvarubutikerna slänger mycket. Och när matsvinnet sker så sent i produktionskedjan, vid slutkonsumenten, så har det en ännu större klimatpåverkan eftersom det vid varje steg (sådd, skörd, förvaring, förpackning, transport osv) adderas resurser och miljöpåverkan. Faktum är att i Sverige står maten i sin helhet för en lika stor klimatpåverkan som transporterna.

I utvecklingsländerna däremot så kastas inte maten om den väl tagit sig hela vägen till en konsument. Att mat går till spillo där beror istället oftast på att den blivit oätbar längs vägen på grund av dålig förvaring.

Det både sorliga och hoppfulla är att det faktiskt produceras tillräckligt med mat i världen för att mätta alla människor på jorden. Det sorgliga är att inte alla får ta del av den. Vi behöver börja fördela resurserna mer jämlikt och se till att vi äter upp det vi köper i västvärlden och inte köper mer än vi behöver. Samtidigt som utvecklingsländerna behöver få hjälp med att förbättra förvarings- och transportmöjligheterna så att maten når hela vägen fram till konsumenterna. Hur svårt kan det vara?

Vi har varken tid eller råd att vänta med dessa omställningar, de måste göras nu. För inom bara några decennier beräknas jorden befolkning ha ökat med ytterligare två-tre miljarder människor. Och redan idag ser vi hur klimatförändringarna resulterar i uteblivna eller förstörda skördar världen över. Dessa klimatförändringarna förväntas dessutom intensifieras, vilket sätter ännu större press på oss att fördela resurserna mer jämlikt och finna mer hållbara och effektivare sätt att producera vår mat på.

När det gäller utvecklingsländerna så kommer en ökad jämställdhet att spela en stor roll i kampen mot svält och fattigdom. FN:s livsmedelsprogram (WFP) skriver att man genom ”att ge kvinnliga jordbrukare mer resurser skulle kunna medföra att antalet hungriga människor i världen minskade med 100 till 150 miljoner människor”.

Globalt har världens länder, inklusive Sverige, nu genom FN:s 17 globala hållbarhetsmål lovat att halvera världens matsvinn till år 2030. Ett nödvändigt måste för klimatet så väl som människan. Och vi kan alla börja redan idag med den enkla uppgiften att vara mer rädd om och värdesätta maten vi har. Gör vi bara det borde det automatiskt bli en självklarhet att vi inte köper hem eller tar mer mat än vi äter upp och därmed inte heller kastar en massa mat – helt i onödan.

november 8 2017

POD – Vårt gigantiska matsvinn är ohållbart – Helén Williams

En tredjedel av all mat som produceras slängs. Samtidigt är drygt 800 miljoner människor i världen undernärda och svälter. Vårt gigantiska matsvinn är ohållbart både ur ett socialt perspektiv och ur ett miljöperspektiv.

I västvärlden måste vi lära oss att värdesätta maten mer och kasta mindre. Medan man i utvecklingsländerna behöver få tillgång till bättre förvarings- och transportmöjligheter så att maten ännu är ätbar när den når konsumenterna. Vårt förödande stora matsvinn bidrar dessutom till enorma utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet.

Så vad kan vi göra för att minska matsvinnet? Lyssna på ett viktigt och upplysande samtal med Helén Williams, som är doktor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet, och som bland annat forskar kring förpackningar och matsvinn.

Mer information om uppdraget att minska matsvinnet som svenska regeringen har gett till Livsmedelsverket, Naturvårdsverket samt Jordbruksverket, och som Helén pratar om i podden, finner ni här:

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/rapporter-och-publikationer

Signaturmelodi: Claes Bonde

Helén Williams är doktor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet, där hon bland annat forskar kring förpackningar och matsvinn. Fotograf: Linda Fridberg

oktober 22 2017

En oviss framtid i en allt mer komplex värld

Vi har länge haft ett stabilt klimat som vi har tagit förgivet och en kraftig global ekonomisk tillväxt som har byggt upp världen som vi känner den i dag. Det senare på både gott och ont. Men när nu våra grundförutsättningar ändras, då klimatet blir att mer instabilt och den globala tillväxten har hackat rejält sedan finanskrisen 2009, hur anpassar vi oss då till en allt mer oviss framtid där vi inte längre kan förlita oss på hur det har varit?

Kanske har världen aldrig stått inför så många dramatiska förändringar och komplexa utmaningar som den gör just nu. Samtidigt som vi måste förebygga de allvarligaste klimatförändringarna genom att minska våra utsläpp och ställa om till en hållbar värld så måste vi också anpassa oss till de oundvikliga klimatförändringarna som redan är här och som vi vet kommer att intensifieras och påverka oss alla både direkt och indirekt framöver.

Ökad tillväxt och ökad klimatpåverkan hänger samman. Ur klimatsynpunkt är därför avstanningen i den globala tillväxten något positivt. Om den ska öka igen så måste den ökningen ske genom effektiviseringar i redan befintliga system. Till exempel genom återbruk istället för nyproduktion, delningstjänster som exempelvis bilpooler, istället för ägande av egen bil som större den av tiden står parkerad, och så vidare. Genom att införa en cirkulär ekonomi så går det att minska miljöavtrycket och samtidigt ha ekonomisk tillväxt. Om nu tillväxt behövs?

Oavsett så innebär framtiden stora förändringar som vi måste anpassa oss till. Om vi tar Sverige som exempel så kommer även vi att drabbas av klimatförändringarna. Förmodligen inte lika hårt rent vädermässigt som på många andra ställen på Jorden. Men våra kopplingar till omvärlden är mer komplexa än så. Sverige är exempelvis ett land som är beroende av sin utrikeshandel på många områden. Oavsett om det gäller import av mat eller råvaror till industrier så drabbas vi om de regioner som vi importerar ifrån drabbas av kraftiga klimatförändringar som innebär att de inte kan producera de varor vi behöver.

Dessa faktorer medför osäkra investeringar och större risker för ett utrikeshandelsberoende land som Sverige. Samtidigt som vi i egenskap av att vara ett litet land har större möjligheter att anpassa oss. En annan viktig faktor att ha med i kalkylerna är vad som händer med de som ”förlorar” på en övergång till en hållbar värld. Alla de länder som i idag har fossila bränslen som sin främsta inkomstkälla. Hur kan vi hjälpa dessa länder i deras övergång för att undvika att skadliga och förhalande konflikter uppstår? Både för människors så väl som för miljöns skull. Ur ett svenskt perspektiv bör vi ha Ryssland i åtanke. Kanske är export av hållbar energi en bra affär att föreslå ur flera aspekter?

För även om vi står inför en gemensam global utmaning så är världen full av egenintressen. Mäktiga företag inom fossilbranschen kommer inte att ställa om utan att göra motstånd. Det är viktigt att förstå. Dessutom har den globala spelplanen förändrats ganska drastiskt bara de senaste åren. Dels genom den uppstannade globala tillväxten, men även genom Kinas växande ekonomi och inflytande, Rysslands försök till att bygga en ny stormakt och USA:s allt mer nationalistiska inriktning, för att nämna några exempel.

Dramatiska förändringar i form av bland annat oundvikliga klimatförändringar kommer att rita om kartan ytterligare och ändra livsförutsättningarna på otaliga platser runt om i världen och på olika sätt drabba oss alla. Samtidigt har världens alla länder antagit FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid; Agenda 2030. Den inger ändå hopp om en ljus framtid och skulle kunna ses som en enorm global affärsplan. Osäkerhetsfaktorerna på den nya globala spelplanen är dock många. Kanske har världen aldrig varit så komplex och framtiden så oviss som den är just nu. Men vi har heller aldrig haft en gemensam global agenda förut där vi förbundit oss att tillsammans utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheterna och orättvisor i världen och lösa klimatkrisen.

oktober 22 2017

POD – Geopolitik, ovisshet och klimatförändringar – Karl Hallding

Framtiden har alltid varit oviss, men kanske aldrig så oviss som nu. Det menar Karl Hallding som jobbar på Stockholm Environment Institute (SEI) där han är senior research fellow och co-director på forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Hör honom resonera kring avstannandet av den globala tillväxten och att ”the great acceleration” nu kanske har brutits och vad dessa enorma trendbrotten i så fall kan innebära. Hur anpassar vi oss till en allt mer oviss framtid där vi inte längre kan förlita oss på hur det har varit?

Geopolitiska förändringar och utmaningar diskuteras liksom faktumet att omställningen till en hållbar värld även kommer att medföra förlorare, bland annat i form av fossila industrier, hur hanterar vi dem? Och hur kan Sverige komma att drabbas av klimatförändringarna?

Signaturmelodi: Claes Bonde

Karl Hallding jobbar på Stockholm Environment Institute (SEI) där han är senior research fellow och co-director på forskningsprogrammet Mistra Geopolitics.

oktober 9 2017

Kan tystnaden ibland vara något bra?

Det sägs att hälsan tiger stilla. Att så länge vi inte hör något om saken i fråga så är det bra, oavsett om det gäller vänskapskretsen, arbetsplatsen eller nyheterna. Men hur vet man när tystnaden är något positivt?

När det gäller frågor som rör vår gemensamma miljö och vårt klimat är vi många som undrar hur det kommer sig att dessa frågor hörs, syns och debatteras så lite i nyheter och media. Hur det kommer sig att vår tids stora ödesfråga inte prioriteras eller uppmärksammas mer.

Visst ser vi något inslag här och var. Någon insändare, artikel eller TV-inslag som flyktigt far förbi i mängden. Och de flesta nyheterna är negativa. Kanske just för att det är så nyheter funkar – vi tenderar att uppfatta negativa nyheter som mer relevanta. Och det är också de negativa nyheterna som skapar störst rubriker och på så vis också får fler klick och sålda tidningar.

Med det sagt så är klimatfrågan i allra högst grad alarmerande, vilket med all rätta bör lyftas fram, informeras och debatteras om. Som i partiledardebatten i Agenda igår kväll, även om man kunde önskat en mer konstruktiv och mindre förvirrad debatt i frågan. Dock är ju inte allt negativt även om vi globalt och i Sverige fortfarande har en lång väg att gå. Det är viktigt att också uppmärksamma det som går bra.

Faktum är att Sveriges riksdagen har röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål samt en klimatlag som träder i kraft den 1 januari 2018. Klimatlagen innebär bland annat att varje regering framöver har en skyldighet att ta fram en klimathandlingsplan för varje mandatperiod samt redovisa hur man arbetar för att nå klimatmålen. Dessutom kommer ett klimatpolitiskt råd att tillsättas som ska göra oberoende granskningar av varje kommande regerings klimatpolitik.

Senast år 2045 ska Sverige vara fossilfritt. Och till år 2030 så ska utsläppen från landets inrikes transporter, exklusive flyget, vara 70% lägre jämfört med år 2010. För att nå dessa mål och delmål, vilket krävs om vi ska kunna leva upp till Parisavtalet, så har redan en rad åtgärder föreslagits, initiativ genomförts och utmaningar antagits på alla nivåer i samhället. Flera kommuner jobbar mycket aktivt med att ställa om och har som mål att bli fossilfria långt innan 2045. Även många företag har insett värdet i och nödvändigheten av att ställa om. Det kan var allt ifrån att till exempel ändra sin produktion, sin distribution, val av råvaror, satsa på återvinning, minskat avfall, ny teknik, inköp av fossilfria fordon och hållbar energi eller ha nätkonferenser istället för att resa. Och vi får inte glömma alla privatpersonerna som varje dag runt om i landet gör aktiva val för att leva mer klimatsmart.

Mycket bra görs. Och det får inte glömmas bort. Inte ens i frustationen över hur mycket mer som behöver göras. Och när det kommer till bristen på politiska debatter kring klimatfrågorna i bland annat TV och valmanifesten så kan en orsak vara att svenskarna, enligt opinionsundersökningar, anser att andra samhällsfrågor är viktigare, till exempel integration, utbildning och sjukvård. Och därmed riktar även politikerna in sig på de frågorna för att vinna väljare. En annan orsak kan vara att det blir bäst debatt och störst rubriker i frågor där partierna står långt ifrån varandra. Och när det gäller klimatet så finns det nu en blocköverskridande överenskommelse med en ny svensk klimatlag och miljömål. Så varför skapa debatt om något man är överens om?

Ur det perspektivet kan kanske tystnaden, eller avsaknaden av debatt i frågan, faktiskt tolkas som något positivt. Bollen är i rullning. Och man är överens om att den ska ända in i mål, och om några av initiativen för att få den dit. Dock måste information och diskussioner om hur vi effektivast når dit intensifieras och lyftas fram så att bra beslut kan tas och handlingar sättas i verket snarast möjligt. Men vi måste också se att tystanden ibland kan innebära något bra.

Fler positiva och upplyftande berättelser behövs som inspirerar oss och får oss att känna att det inte är hopplöst. Opinionsundersökningar visar nämligen också att förändringarna i Jordens klimat är det som oroar svenskar mest, även om vi inte anser att det är en av de viktigare samhällsfrågorna. Vi är medvetna om att något måste göras och vi vet att vi måste ställa om. Så visst hoppas vi på politiska debatter och beslut som tar folks oro på allvar. Men vi får inte heller glömma de goda berättelserna om allt som redan görs för en hållbar omställning. Eller de positiva initiativen som inte skapar rubriker och oeniga debatter, men som med tillförsikt jobbar på i tystnaden.

oktober 9 2017

POD – Vägen mot ett fossilfritt Sverige – Svante Axelsson

Sverige har som mål att bli ett fossilfritt land senast år 2045 och därmed bli ett av de första fossila välfärdsländerna i världen. För att nå det målet så har Sveriges riksdag röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål samt en klimatlag som träder i kraft den 1 januari 2018. Ett av klimatmålen är att utsläppen från landets inrikes transporter, exklusive flyget, ska vara 70% lägre till år 2030 jämfört med år 2010. Detta mål, liksom de övriga klimatmålen, är nödvändiga att nå om vi ska kunna leva upp till Parisavtalet. Men hur ska vi nå det? Och vad görs redan i dag?

Lyssna på ett inspirerande och informationsrikt samtal med Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ med syftet att öka tempot i klimatarbetet. I samtalet lyfts både uppmuntrande berättelser så väl som utmaningar fram.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Svante Axelsson är nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

september 25 2017

Så enkelt – och ändå så svårt

Egentligen är det så enkelt. Så självklart. Så grundläggande. Att vi måste ta hand om vårt hem. Vår planet. Jorden. Vi är beroende av den. Vi behöver dess luft och vatten. Vi behöver dess ekosystem och naturtillgångar. Men, och det är nu det blir svårare, för faktum är att vi även behöver hus. Och transportmedel och kläder. Vi behöver skolor, sjukhus och fabriker. Och i dagens samhälle har vi även gjort oss beroende av pengar, datorer och telefoner. Vi behöver allt detta. Men hur kan vi få det? Utan att förstöra själva grundförutsättningen för vår existens – nämligen vår planet.

Det är en svår balansgång. Svår eftersom det är så många olika faktorer som spelar in. Allt ifrån ekonomi, politik och särintressen till ork, vilja och kunskap. Alla ser till sitt.

Men vi måste alla börja se sambanden. Miljön och ekonomin måste kopplas ihop, för faktum är att vi behöver båda. Vi behöver planeten och de ekosystemtjänster och resurser som planeten ger oss. Och vi behöver en fungerande ekonomi som ger sysselsättning, inkomst och välfärd. Men enda sättet att få dessa två i balans, så att vi kan få båda delarna, är att minska ekonomins påverkan på miljön och klimatet. Och det går! Men vi måste förstå, vilja och ta till handling!

Först måste vi förstå att övergången till ett hållbart samhälle och en hållbar ekonomi inte betyder att vi måste göra stora uppoffringar. Snarare tvärtom. Att ställa om till en hållbar ekonomi, vilket bland annat innebär mindre materiel konsumtion, klimatsmartare produktion och förnybar el och bränsle, är något vi alla vinner på. Vi mår troligtvis bättre av att inte ha våra hem överfulla med onödiga prylar som vi inte använder och av att äta mindre kött och att andas friskare luft till följd av färre bilavgaser. Vi mår nog också bättre av att äta mindre palmolja som annars bidrar till att gigantiska ytor regnskog huggs ned. Och av att äta mer ekologiska och närproducerade produkter som är obesprutade och inte har transporterats runt halva jordklotet för att komma hit, och som dessutom gynnar lokalt näringsliv. Vi måste förstå att övergången till ett hållbart samhälle faktiskt gynnar både oss själva och naturen och således också våra barn och barnbarn. Och att motsatsen, alltså att inte ställa om till ett hållbart samhälle, innebär att vi försätter våra barn och barnbarns framtid i en väldigt osäker situation där allt större delar av planeten riskerar att bli obeboeliga och obrukbara.

Denna insikt borde rent logiskt skapa känslan av att vilja ställa om. För vi borde alla vilja våra barns bästa. Vårt eget bästa. Och förhoppningsvis även naturens bästa. Eftersom vi nu vet att omställningen inte kräver stora uppoffringar, utan snarare erbjuder nya spännande möjligheter och ett mer hälsosamt liv med bland annat mindre plast, avgaser och gifter i vardagen, så borde steget från vilja till handling vara lekande lätt att ta. Och då mina vänner, då har vi redan kommit en bra bit på rätt väg!

Så ta steget och börja redan idag med det du känner ligger just dig närmast till hands att börja med. Kanske är det att dra ned på köttkonsumtionen, köra mindre bil, dra ner på flygresorna, börja handla närproducerat, byta till förnybar el, cykla mer, placera om dina besparingar till fonder som inte stödjer fossila bränslen, sluta köpa onödiga prylar eller att börja handla mer begagnat. Oavsett vad du väljer att börja med så är det ett steg i rätt riktning. Och din handling gör skillnad! Liksom varje företag och företagare som väljer att ställa om till en hållbar produktion gör skillnad. Och liksom varje politiskt beslut som gynnar en hållbar omställning gör skillnad.

Självklart måste vi kunna använda Jordens resurser, men de måste användas med förstånd och inom de gränser som Jorden ger oss. Egentligen är det så enkelt. Så självklart. Så grundläggande. Så låt oss sluta göra det så svårt.

Sprid kunskapen och ta till handling! Eller som Pär Holmgren, som de flesta kanske främst känner igen som före detta meteorolog på SVT, så bra sammanfattar det: ”Att ägna sig åt miljöfrågor är som att betala hyran – gör man inte det har man snart ingenstans att bo”.

Illustratör: Richard Svensson

september 25 2017

POD – Miljöräkenskaper – sambanden mellan miljö och ekonomi – Nancy Steinbach

Utveckling av dataunderlag är en viktig del av klimatarbetet eftersom vi behöver fakta för att fatta riktiga beslut, inte hörsägen och åsikter. Men hur länge har miljö- och klimatstatistik funnits? Och vilka miljö- och klimatfaktorer är det som mäts? Finns det miljöområden som det fortfarande inte finns någon statistik kring? Hur ser trenderna i Sverige ut? Och finns det någon internationell samlad klimatdatabas?

Lyssna på ett intressant och informativt samtal med Nancy Steinbach som jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån. Miljöräkenskaper betyder att man kopplar ihop och beskriver samband mellan miljö och ekonomi.

Här finner ni även länken Nancys artikel ”Industrins kostnader för miljöskydd står stilla” som publicerades på SCB:s hemsida den 7/9-2017 och som diskuteras i podden:

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Industrins-kostnader-for-miljoskydd-star-stilla/#

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Nancy Steinbach jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån.

september 11 2017

Klimatförändringarna – en underskattad utmaning (så här långt)

Orkanen Harvey har i princip bara hunnit avta och lämna Texas innan orkanen Irma sveper in över Karibien och Florida, tätt följd av orkanen Jose. Allt de lämnar efter sig är en enorm förödelse. Samtidigt, på andra sidan Jorden, har fler än 1 200 människor omkommit bara de senaste veckorna i enorma monsunregn och kraftiga översvämningar i Indien, Bangladesh och Nepal.

Visst har oväder alltid förekommit, men vad som har hänt de senaste decennierna är att de har blivit allt fler och allt extremare. Bara under förra året så blev över 24 miljoner människor hemlösa på grund av naturkatastrofer, vilket enligt FN var tre gånger fler än de som tvingades fly ifrån konflikter och våld samma år. Klimatflyktingarna blir allt fler, och om vi inte gör något åt vår påverkan på klimatet så kommer dessa siffror att stiga markant framöver.

Nu är det allvar. Och allvarligt. Samtidigt är det oerhört viktigt att poängtera att vi tillsammans fortfarande faktiskt kan påverka hur dramatiska klimatförändringarna och naturkatastroferna kommer att bli framöver. Men det är en komplex och gigantisk utmaning vi står inför. En utmaning som de flesta nog tyvärr underskattar. Om vi tar Sverige som exempel så fastställde riksdagen år 1999 15 stycken nationella miljökvalitetsmål, som senare blev 16, samt det övergripande generationsmålet. Syftet med generationsmålet var att inom en generation ”lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Riksdagen preciserade att generationsmålet och de flesta av de 16 nationella miljökvalitetsmålen skulle vara uppfyllda till år 2020. Alltså om drygt 2 år. Prognosen i dag är dock att enbart 2 av de 16 miljökvalitetsmålen ser ut att kunna nås tills dess. Och inte heller generationsmålet kommer att nås inom en generation från att det fastställdes år 1999. Frågan är: varför? Var målen för ambitiösa? Eller underskattades utmaningen?

Visst är målen ambitiösa, men nödvändiga. Däremot underskattades uppenbarligen utmaningen. Mer fokus och resurser hade behövt läggas på miljömålen och en hållbar utveckling i ett mycket tidigare stadie än enbart de senaste åren, för att de ens skulle ha en möjlighet att kunna nås inom den utsatta tidsramen. Då är vi ändå ett litet land med bra förutsättningar. Nu står vi inför ännu större utmaningar och ännu större mål. FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid. Mål som handlar om social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet och som alla världens länder har förbundit sig att försöka nå till år 2030.

Målen är inte omöjliga att nå. Men de kräver fokus, resurser och globalt samarbete. Och vilja. Både från privatpersoner, företag och politiker. Vill vi lämna efter oss en hållbar och bebolig värld till våra barn och kommande generationer? Ingen drivkraft borde väl vara större än den kan tyckas. I alla fall inte för alla som har barn eller syskonbarn, vilket ändå är de flesta av oss. Men eftersom pengar styr världen bör det även understrykas ännu en gång att kostnaderna för att förebygga allvarliga klimatförändringar och naturkatastrofer, med råge, kommer att vara betydligt lägre än de som väntar oss om vi inte gör något. Vad kommer det inte bara att kosta att bygga upp samhällena som drabbats av naturkatastrofer de senaste veckorna!? Och vad har det inte kostat de drabbade, utöver pengar och materiella ting.

De fattigaste drabbas sorgligt nog alltid först och värst. Så även de senaste veckorna, i översvämningarna i Sydostasien och av orkanerna ute på öarna i Karibien. Men just nu drabbar de även ”den rika” världen. Det har hänt förr, men kanske inte lika starkt eller uppmärksammat som just nu. Låt oss hoppas att det blir den globala väckarklockan som behövs. USA är dessutom det land i världen efter Kina som har de största koldioxidutsläppen. Och vars ledare inte tror på klimatförändringarna. Kanske kan Harvey, Irma och Jose nu får honom på andra tankar. Så väl för hans egna medborgares skull som för världens skull.

Vi står inför en komplex och gigantisk utmaning. På många plan. Men vi har chansen att påverka och göra det enda rätta. Vi offrar dessutom inget genom att göra det. Vi ställer om till något mycket bättre och mer tilltalande. Både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Det är möjligt. Om vi gör det tillsammans. Vi måste bara ha fokus, resurser och viljan. Och starta nu, innan det är försent. Vi har inte råd att underskatta utmaningen – igen.

september 11 2017

POD – Vilka är Sveriges nationella miljömål – och når vi dem? – Hans Wrådhe

År 1999 så fastställde Sveriges riksdag 15 nationella miljökvalitetsmål (som senare blev 16) samt ett övergripande mål för den svenska miljöpolitiken, det så kallade generationsmålet. Generationsmålet syftar till att inom en generation överlämna ”ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Riksdagen preciserade att generationsmålet och flertalet av miljökvalitetsmålen skulle vara uppfyllda till år 2020, alltså om drygt 2 år. Men hur har det gått med arbetet med de nationella miljömålen och generationsmålet? Och vad kan vi själva göra i vår vardag för att hjälpas åt att nå dem? Även FN:s 17 globala mål för en hållbar framtid, Agenda 2030, diskuteras.

Lyssna på ett intressant och lärorikt samtal med Hans Wrådhe som jobbar på Naturvårdsverket med utvärdering och uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen.

Läs mer om miljömålen på: miljomal.se samt sverigesmiljomal.se

Bilden på löven är tagen av Roger Gleisner.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Bilderna på de nationella miljökvalitetsmålen är illustrerade av Tobias Flygar. Målen är: Generationsmålet, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv.

Agenda 2030. FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling.

Hans Wrådhe jobbar på Naturvårdsverket med utvärdering och uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen.

juni 28 2017

Vartannat andetag du tar

Haven är livsviktiga. De förser oss med hälften av syret som vi andas. Vartannat andetag som du tar, kommer ifrån haven. Friska och välmående hav är därför bokstavligt talat en livsnödvändighet. Och borde vara allas angelägenhet.

Men idag mår våra hav tyvärr inte så bra. Orsakerna är många. En av dem är de stora mängderna med koldioxid som vi människor släpper ut i atmosfären. Haven tar nämligen upp en stor del av de utsläppen vilket medför en lång rad konsekvenser. En av dem är havsförsurning, vilket i sin tur bland annat har resulterat i att en fjärdedel av alla världens korallrev är bortom räddning som det ser ut idag. Detta är ett jätteproblem då korallreven fungerar som en barnkammare för omkring en fjärdedel av alla fiskarter och dessutom utgör en livsnödvändig plats för att hitta föda och skydda sig från rovdjur.

En annan orsak till havens ”illamående” är överfiske. Nästan 80 procent av världens fiskebestånd är överfiskade eller fiskade till maximal nivå. Dessutom används ofta skadliga fiskemetoder, som till exempel bottentrålning, som skadar livet på havsbottnarna. Överfisket får konsekvenser för såväl havens ekosystem som för stora delar av Jordens befolkning som har fisket som enda inkomst- och proteinkälla. Överfisket bör därför tas på största allvar, både för miljöns skull så väl som för att bekämpa fattigdom och hunger.

Ytterligare en orsak är exempelvis de stora mängder med plast som flyter runt i våra hav. Det finns studier som säger att det kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050 om inga åtgärder vidtas. Även kustnära anläggningar som till exempel hotell och räkodlingar påverkar våra hav, liksom att vi borrar efter olja och gas i haven. Listan kan göras lång.

Men det finns ljusglimtar också. De senaste åren har havens betydelse och tillstånd så sakteliga börjat uppmärksammas allt mer. Och i början på juni i år så hölls en stor Havskonferens på FN:s högkvarter i New York som Sverige och Fiji var initiativtagare till. Konferensen resulterade bland annat i drygt 1 300 frivilliga åtaganden från länder, organisationer och företag runt om i världen. Åtagandena handlar om allt ifrån att minska plasten i haven till att stoppa illegalt fiske och stärka skyddet av havsmiljöer.

Haven har sats på kartan. Haven, som täcker 70% av Jordens yta. Förhoppningsvis har världen nu på riktigt börjat få upp ögonen för dess betydelse.

Även du som privatperson kan göra skillnad och bidra till friskare hav. Du kan i din vardag exempelvis använda miljömärkta produkter när du duschar, tvättar och städar. Inte tvätta i onödan. Källsortera. Köp inte en ny plastkasse varje gång du handlar, ta med en egen kasse istället – återanvänd. Släng inte gamla läkemedel i soporna utan lämna in dem till apoteket så att de inte kommer ut i naturen. Och välja MSC- eller kravmärkt fisk när du står i fiskdisken.

Havet tillhör oss alla och är allas vårt gemensamma ansvar. Mer än en tredjedel av världens befolkning bor i kustområden och är direkt beroende av haven för sin överlevnad. Men vi är alla beroende av dem oavsett var på planeten vi bor. För haven är livsviktiga. De förser oss med hälften av syret som vi andas. Vartannat andetag som du tar, kommer ifrån haven.

juni 28 2017

POD – Våra hav mår inte bra – Sara Fröcklin

Sara Fröcklin jobbar på Naturskyddsföreningen och är sakkunnig inom området tropiska och marina ekosystem och fiske. I början på juni så deltog hon i den stora Havskonferensen på FN:s högkvarter i New York som Sverige och Fiji var initiativtagare till. Hör Sara berätta om sina intryck från Havskonferensen, om hur våra hav mår idag, vilka de största hoten mot våra havs välmående är, varför haven är så viktiga för oss och vad du i din vardag kan göra för att bidra till renare och friskare hav.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Sara Fröcklin jobbar på Naturskyddsföreningen och är sakkunnig inom området tropiska och marina ekosystem och fiske. Foto: Carl-Axel Fall

juni 5 2017

Klimatet är i allra högsta grad en säkerhetsfråga

Vad skulle du göra om vattnet där du bor plötsligt sinar och det inte finns några affärer att köpa vatten i? Om skörden uteblir och du står utan mat till dig och din familj? Om din omgivning så sakteliga börjar förvandlas till ett torrt ökenlandskap? Skulle du fly då? Och kanske rent av börja slåss för din överlevnad?

Detta scenario är redan idag verklighet för många människor på vår planet. Klimatförändringarna är redan här och ligger redan till grund för konflikter i världen. Människor som inte vill slåss tvingas ändå att göra det för att överleva. Det handlar trots allt om liv och död.

Men det är inte bara på grund av torka och sinade brunnar som folk tvingas på flykt. Invånarna i flertalet önationer runt om i världen, och strandnära städer, riskerar att se sina hem försvinna under vattenytan på grund av de stigande havsnivåerna, som är en konsekvens av det varmare klimatet vilket bland annat gör att polarisarna smälter. Hur många människor som kommer att beröras är beroende av hur snart vi klarar att ställa om till en fossilfri värld. För dessa människor flyr inte från krig. De flyr från klimatförändringar. De är klimatflyktingar.

Klimatflyktingar. Det är ett ord som vi kommer att höra allt mer framöver. Hur mycket, det kan vi fortfarande till viss del påverka. Ju snabbare vi ställer om till ett hållbart samhälle desto större chans har vi att undvika de värsta klimatförändringarna och därmed även de största antalen klimatflyktningar. Detta är en angelägenhet som berör oss alla oavsett var i världen vi bor. För oavsett om du bor i en region som du tvingas fly ifrån, eller om du bor i en region dit ett stort antal klimatflyktingar kommer för att bosätta sig, så påverkas du på ett eller annat sätt då dessa förflyttningar medför stora påfrestningar på samhällen. Och du kommer att tillhöra endera gruppen. Ingen plats på Jorden kommer att undgå konsekvenserna av klimatförändringarna. Och om du som svensk tycker att Sverige har tagit emot många krigsflyktingar de senaste åren så kommer det inte att vara någonting i jämförelse med antalet klimatflyktingar vi kommer att ta emot framöver om vi inte lyckas ställa om till en hållbarare värld och stoppa de värsta klimatförändringarna.

De stora strömmarna av klimatflyktingar som vi riskerar att få se framöver är i allra högsta grad en säkerhetsfråga. Hur stora strömmarna blir och därmed medföljande säkerhetsrisker hänger dock, som tidigare nämnts, på hur snabbt världen lyckas ställa om. Det gäller att på plats hjälpa till med förnödenheter så långt det är möjligt för att undvika att konflikter uppstår. Och att välkomna dem vars hem inte längre är beboliga.

Vi måste i grunden fördela Jordens resurser mer rättvist så att alla får del av dem. De länder som har bättre förutsättningar, både i from av resurser och fungerande institutioner, måste ta sitt ansvar och hjälpa de länder som inte har samma förutsättningar, men som kanske är ännu värre drabbade. Detta ansvar ligger på enskilda länder så väl som på våra gemensamma världssamfund och på inställningen hos oss som individer.

Klimatförändringarna skulle kunna förvärra många redan existerande konflikter och ligga till grund för många nya, vilket därmed drastiskt skulle öka osäkerheten i världen. Eller så kan vi hoppas på att de faktiskt för oss närmre varandra i en global utmaning där meningsskiljaktigheter, på både lokal, nationell och internationell nivå, till viss del kan läggas åt sidan för att kämpa för ett gemensamt och avgörande mål: en bebolig planet!

Det kommer inte att bli lätt. Men en hållbar, fossilfri och säkrare värld är möjlig. Det hänger på att vi hjälps åt och hur vi väljer att hantera kriserna som vi står inför.

Vi måste börja ta strid för vår överlevnad och säkerhet. Dock inte med vapen, utan med kunskap, förstånd och medmänsklighet.

juni 5 2017

POD – Klimat och säkerhet – Viktor Sundman

Klimat- och säkerhetsfrågor har många samband. Lyssna på ett intressant samtal med Viktor Sundman som är handläggare för fred- säkerhet- och nedrustningsfrågor på Svenska FN-förbundet.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Viktor Sundman är vikarierande handläggare för fred- säkerhet- och nedrustningsfrågor på Svenska FN-förbundet. Foto: Andreas Aldin

maj 22 2017

Vi måste bli något annat än konsumenter

Vi människor har genom historien jagat, samlat och bytt till oss saker. Vi har köpslagit, krigat och ärvt. Men när blev vi konsumenter?

Det är nog som med mycket annat en definitionsfråga. Men konsumtionssamhället som vi känner det idag skapades medvetet och med god intention i början av 1900-talet.

Väldigt kortfattat och förenklat så kan man säga att industrialiseringen, i kombination med kolonialiseringen och de billiga och tillsynes oändliga resurserna som kom därifrån, ledde till en urbanisering i västvärlden och till en ökad befolkning som arbetade i olika fabriker. Men efter ett tag så började man få problem med mättade marknader, vilket skapade en oro hos samhällets övre skikt att detta skulle leda till massarbetslöshet.

Ledande ekonomiska experter, med John Maynard Keynes i spetsen, ansåg att enda lösningen var att få igång en ökad konsumtion, alltså en ökad omsättning av produkter i samhället. Lösningen var att göra produkterna mindre hållbara och svårare att laga och återanvända.

Genom att börja tillverka varor av sämre kvalité så tvingades människor att konsumera mer, vilket skapade fler jobb inom såväl produktionsindustrin som inom försäljnings-, service- och underhållsbranschen.

Därmed var dagens slit- och slängsamhälle fött. Och vi blev konsumenter.

Men konsumentens tid är nu förbi. I alla fall måste den bli det om vi vill lämna en hållbar värld efter oss till kommande generationer. Vi måste bli något annat. Användare av produkter. Istället för köpare/konsumenter av produkter. Ett nytt begrepp måste införas. Och efterlevas.

För idag lever vi till och med i ett köp- och slängsamhälle, då vi idag inte ens använder många av grejerna vi köper. Vi har aldrig haft så många grejer i våra hem som vi har idag, men vi har heller aldrig använt dem så lite som vi gör idag.

Industrialiseringen och konsumtionssamhället har utan tvekan bidragit till utveckling och välstånd för människan på många plan. Men nu måste vi återgå till ett mer hållbart samhälle där även miljöaspekten inkluderas, och där vi återigen, som man gjorde förr i tiden, tar vara på resurserna mer effektivt och fokuserar mer på återbruk och återanvändning av produkter. Till skillnad mot dagens samhälle där fokus främst ligger på nyproduktion, deponi och återvinning av material. Vi behöver plocka med de bästa bitarna ur varje epok och skapa en ny utvecklande och hållbar värld. För alla.

Så hur ska övergången till ett mer cirkulärt samhälle gå till? Jo framför allt så krävs två stora förändringar. Det första är att våra politiker och andra länders styrande makter instiftar nya lagar och styrmedel som inte hindrar utan gynnar omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

Det andra är att hela samhället måste genomgå en beteendeförändring när det gäller konsumtion. Vi måste exempelvis sluta tänka på begagnade grejer som något sämre. Det som spelar roll är kvalitén, och ibland kan begagnade grejer till och med vara av bättre kvalité än nyproducerade grejer.

Kortfattat så behöver vi sluta tillverka saker som ska konsumeras och börja tillverka saker som ska användas! Kvalité har alltid varit ett sätt att styra konsumtion, så med bättre kvalité kan vi minska vår för miljön förödande stora konsumtion.

Att ställa om till en mer cirkulär ekonomi gynnar både den ekologiska, den ekonomiska och den sociala aspekten av hållbarhet. Och med tanke på att vi på bara 150 år skapade det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag, så finns det stort hopp för att vi nu med ännu mer kunskap och erfarenhet absolut kan lyckas ställa om igen, tillbaka till en mer hållbar ekonomi.

– Jordens resurser är ändliga. Inte oändliga. Det har därför egentligen aldrig varit särskilt smart att vara resursineffektiv, säger Mattias Lindahl, som är professor på Linköpings universitet och forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.

Kort sammanfattat: ”Att vara eller inte vara en vara, det är efterfrågan.” (citat av Özz Nûjen, komiker och skådespelare)

maj 22 2017

POD – Cirkulär ekonomi – Mattias Lindahl

Att införa en mer cirkulär ekonomi i vårt samhälle skulle innebära att vi minskar våra utsläpp och avfall och börjar använda Jordens resurser mer effektivt, vilket är nödvändigt om vi ska nå klimatmålen och en hållbar värld. Men vad är cirkulär ekonomi? Och hur gör vi för att ställa om?

Lyssna på ett intressant samtal med Mattias Lindahl som är professor på Linköpings universitet och som forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Mattias Lindahl är professor på Linköpings universitet och forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.