industrialiseringen

Vi människor har genom historien jagat, samlat och bytt till oss saker. Vi har köpslagit, krigat och ärvt. Men när blev vi konsumenter?

Det är nog som med mycket annat en definitionsfråga. Men konsumtionssamhället som vi känner det idag skapades medvetet och med god intention i början av 1900-talet.

Väldigt kortfattat och förenklat så kan man säga att industrialiseringen, i kombination med kolonialiseringen och de billiga och tillsynes oändliga resurserna som kom därifrån, ledde till en urbanisering i västvärlden och till en ökad befolkning som arbetade i olika fabriker. Men efter ett tag så började man få problem med mättade marknader, vilket skapade en oro hos samhällets övre skikt att detta skulle leda till massarbetslöshet.

Ledande ekonomiska experter, med John Maynard Keynes i spetsen, ansåg att enda lösningen var att få igång en ökad konsumtion, alltså en ökad omsättning av produkter i samhället. Lösningen var att göra produkterna mindre hållbara och svårare att laga och återanvända.

Genom att börja tillverka varor av sämre kvalité så tvingades människor att konsumera mer, vilket skapade fler jobb inom såväl produktionsindustrin som inom försäljnings-, service- och underhållsbranschen.

Därmed var dagens slit- och slängsamhälle fött. Och vi blev konsumenter.

Men konsumentens tid är nu förbi. I alla fall måste den bli det om vi vill lämna en hållbar värld efter oss till kommande generationer. Vi måste bli något annat. Användare av produkter. Istället för köpare/konsumenter av produkter. Ett nytt begrepp måste införas. Och efterlevas.

För idag lever vi till och med i ett köp- och slängsamhälle, då vi idag inte ens använder många av grejerna vi köper. Vi har aldrig haft så många grejer i våra hem som vi har idag, men vi har heller aldrig använt dem så lite som vi gör idag.

Industrialiseringen och konsumtionssamhället har utan tvekan bidragit till utveckling och välstånd för människan på många plan. Men nu måste vi återgå till ett mer hållbart samhälle där även miljöaspekten inkluderas, och där vi återigen, som man gjorde förr i tiden, tar vara på resurserna mer effektivt och fokuserar mer på återbruk och återanvändning av produkter. Till skillnad mot dagens samhälle där fokus främst ligger på nyproduktion, deponi och återvinning av material. Vi behöver plocka med de bästa bitarna ur varje epok och skapa en ny utvecklande och hållbar värld. För alla.

Så hur ska övergången till ett mer cirkulärt samhälle gå till? Jo framför allt så krävs två stora förändringar. Det första är att våra politiker och andra länders styrande makter instiftar nya lagar och styrmedel som inte hindrar utan gynnar omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

Det andra är att hela samhället måste genomgå en beteendeförändring när det gäller konsumtion. Vi måste exempelvis sluta tänka på begagnade grejer som något sämre. Det som spelar roll är kvalitén, och ibland kan begagnade grejer till och med vara av bättre kvalité än nyproducerade grejer.

Kortfattat så behöver vi sluta tillverka saker som ska konsumeras och börja tillverka saker som ska användas! Kvalité har alltid varit ett sätt att styra konsumtion, så med bättre kvalité kan vi minska vår för miljön förödande stora konsumtion.

Att ställa om till en mer cirkulär ekonomi gynnar både den ekologiska, den ekonomiska och den sociala aspekten av hållbarhet. Och med tanke på att vi på bara 150 år skapade det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag, så finns det stort hopp för att vi nu med ännu mer kunskap och erfarenhet absolut kan lyckas ställa om igen, tillbaka till en mer hållbar ekonomi.

– Jordens resurser är ändliga. Inte oändliga. Det har därför egentligen aldrig varit särskilt smart att vara resursineffektiv, säger Mattias Lindahl, som är professor på Linköpings universitet och forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.

Kort sammanfattat: ”Att vara eller inte vara en vara, det är efterfrågan.” (citat av Özz Nûjen, komiker och skådespelare)