Klimatet är i allra högsta grad en säkerhetsfråga
Vad skulle du göra om vattnet där du bor plötsligt sinar och det inte finns några affärer att köpa vatten i? Om skörden uteblir och du står utan mat till dig och din familj? Om din omgivning så sakteliga börjar förvandlas till ett torrt ökenlandskap? Skulle du fly då? Och kanske rent av börja slåss för din överlevnad?
Detta scenario är redan idag verklighet för många människor på vår planet. Klimatförändringarna är redan här och ligger redan till grund för konflikter i världen. Människor som inte vill slåss tvingas ändå att göra det för att överleva. Det handlar trots allt om liv och död.
Men det är inte bara på grund av torka och sinade brunnar som folk tvingas på flykt. Invånarna i flertalet önationer runt om i världen, och strandnära städer, riskerar att se sina hem försvinna under vattenytan på grund av de stigande havsnivåerna, som är en konsekvens av det varmare klimatet vilket bland annat gör att polarisarna smälter. Hur många människor som kommer att beröras är beroende av hur snart vi klarar att ställa om till en fossilfri värld. För dessa människor flyr inte från krig. De flyr från klimatförändringar. De är klimatflyktingar.
Klimatflyktingar. Det är ett ord som vi kommer att höra allt mer framöver. Hur mycket, det kan vi fortfarande till viss del påverka. Ju snabbare vi ställer om till ett hållbart samhälle desto större chans har vi att undvika de värsta klimatförändringarna och därmed även de största antalen klimatflyktningar. Detta är en angelägenhet som berör oss alla oavsett var i världen vi bor. För oavsett om du bor i en region som du tvingas fly ifrån, eller om du bor i en region dit ett stort antal klimatflyktingar kommer för att bosätta sig, så påverkas du på ett eller annat sätt då dessa förflyttningar medför stora påfrestningar på samhällen. Och du kommer att tillhöra endera gruppen. Ingen plats på Jorden kommer att undgå konsekvenserna av klimatförändringarna. Och om du som svensk tycker att Sverige har tagit emot många krigsflyktingar de senaste åren så kommer det inte att vara någonting i jämförelse med antalet klimatflyktingar vi kommer att ta emot framöver om vi inte lyckas ställa om till en hållbarare värld och stoppa de värsta klimatförändringarna.
De stora strömmarna av klimatflyktingar som vi riskerar att få se framöver är i allra högsta grad en säkerhetsfråga. Hur stora strömmarna blir och därmed medföljande säkerhetsrisker hänger dock, som tidigare nämnts, på hur snabbt världen lyckas ställa om. Det gäller att på plats hjälpa till med förnödenheter så långt det är möjligt för att undvika att konflikter uppstår. Och att välkomna dem vars hem inte längre är beboliga.
Vi måste i grunden fördela Jordens resurser mer rättvist så att alla får del av dem. De länder som har bättre förutsättningar, både i from av resurser och fungerande institutioner, måste ta sitt ansvar och hjälpa de länder som inte har samma förutsättningar, men som kanske är ännu värre drabbade. Detta ansvar ligger på enskilda länder så väl som på våra gemensamma världssamfund och på inställningen hos oss som individer.
Klimatförändringarna skulle kunna förvärra många redan existerande konflikter och ligga till grund för många nya, vilket därmed drastiskt skulle öka osäkerheten i världen. Eller så kan vi hoppas på att de faktiskt för oss närmre varandra i en global utmaning där meningsskiljaktigheter, på både lokal, nationell och internationell nivå, till viss del kan läggas åt sidan för att kämpa för ett gemensamt och avgörande mål: en bebolig planet!
Det kommer inte att bli lätt. Men en hållbar, fossilfri och säkrare värld är möjlig. Det hänger på att vi hjälps åt och hur vi väljer att hantera kriserna som vi står inför.
Vi måste börja ta strid för vår överlevnad och säkerhet. Dock inte med vapen, utan med kunskap, förstånd och medmänsklighet.