TakeActionTalks

mars 27 2019

POD – Agroforestry – ett hållbart, beprövat och effektivt odlingssystem – Linda Andersson

Agroforestry är ett odlingssystem som kombinerar odling av grödor och träd, ibland även kombinerat med djurhållning. Agroforestry kan tillämpas i hela världen, det gäller bara att anpassa vilka träd och grödor som funkar ihop och trivs på det stället där man vill odla.

I höstas (2018) släppte Agroforestry Network med Vi-skogen, Sveriges Lantbruksuniversitet Global, SwedBio vid Stockholm Resilience Centre, med flera, rapporten ”Achieving the Global Goals through Agroforestry” (Uppnå de globala målen med hjälp av agroforestry). Rapporten visar att agroforestry kan bidra till att uppnå flera av de 17 globala målen i Agenda 2030, framför allt mål nummer 1 och 2 som handlar om att minska fattigdom och hunger. Men även exempelvis mål nummer 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna och mål nummer 15 som handlar om att bidra till en ökad biologisk mångfald.

Välkomna att lyssna på ett mycket intressant och inspirerande samtal med Linda Andersson som, vid poddens inspelning i februari 2019, var ämnesansvarig för hållbart jordbruk och agroforestry på biståndsorganisationen Vi-skogen. (Sedan mars 2019 jobbar hon på Axfoundation). Linda beskriver vad agroforestry är och ger exempel på odlingsmetodens många positiva effekter. Vi pratar även om varför inte fler använder sig av agroforestry trots alla dess fördelar, om att odlingsmetoden behöver uppmärksammas mer, om agroforestry i Sverige, och mycket mer.

Stora bilden: Benta Muga och John Muga är lantbrukare som använder agroforestry som odlingsmetod på sin gård i Kenya. Fotograf: Amunga Eshuchi, Vi-skogen.

Fotograf podbilden: Linda Andersson, Vi-skogen

Signaturmelodi: Claes Bonde

Linda Andersson var vid poddens inspelning i februari 2019 ämnesansvarig för hållbart jordbruk och agroforestry på biståndsorganisationen Vi-skogen. (Sedan mars 2019 jobbar hon på Axfoundation).

juni 21 2018

POD – Vi måste stoppa den stora massutrotningen av biologisk mångfald som pågår just nu – Urban Emanuelsson

Just nu pågår den sjätte stora massutrotningen av biologisk mångfald i jordens historia! Och det är vi människor som orsakar den! Vilket är väldigt kontraproduktivt eftersom vi är beroende av biologisk mångfald och ekosystem för vår egen överlevnad.

Men vad innebär biologisk mångfald? Varför är den så viktig? Hur ser det ut med den biologiska mångfalden i Sverige och globalt? Varför är bina så viktiga? Och svampar? Vilka är de största hoten mot biologisk mångfald? Och vad kan vi göra för att behålla/öka den biologiska mångfalden?

Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med Urban Emanuelsson som är professor och forskare inom fältet biologisk mångfald och historisk ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Urban var under många år även föreståndare för, och startade och byggde upp, Centrum för biologisk mångfald som är en gemensam centrumbildning mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Bilder: Roger Gleisner

Urban Emanuelsson är professor och forskare inom fältet biologisk mångfald och historisk ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Urban var under många år även föreståndare för, och startade och byggde upp, Centrum för biologisk mångfald som är en gemensam centrumbildning mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Han har också gjort många forskningsresor över hela världen med fokus på biologisk mångfald och landskapens utveckling samt skrivit flera böcker i ämnet.

juni 7 2018

POD – Hur kan vi ersätta vårt ohållbara oljeberoende? – Joseph Samec

Världen är idag beroende av olja, både i form av energi och som beståndsdel i nästan allt vi har runt oss i vår vardag; möbler, kläder, mediciner, mat, plast, leksaker, datorer, telefoner, asfalt, däck och så vidare.

Men om vi ska nå Parisavtalet och hålla oss under två graders global uppvärmning jämfört med förindustriell tid så måste vi sluta avvända olja och andra fossila bränslen. Men hur ska det gå till och är det ens möjligt?

Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med Joseph Samec som är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet och även grundare till företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Joseph Samec är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet där han främst fokuserar på grön kemi inom organisk syntes och biomassabearbetning. År 2012 grundade han även företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin.

juni 7 2018

Veckans tips – Köp begagnade kläder!

Joseph Samec är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet där han främst fokuserar på grön kemi inom organisk syntes och biomassabearbetning. År 2012 grundade han även företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin. Josephs två främsta tips på vad du i din vardag kan göra för att bidra till hållbart samhälle är:

– Att köpa begagnade kläder. Dels för att det är bra både bra för klimatet och för plånboken, men främst för att det är bra för dina barn. Nya kläder innehåller nämligen stora mängder kemikalier så är man rädd för kemikalier så ska man inte köpa så mycket nya kläder, framför allt inte till sina barn. Det är också bra att laga sina kläder när de går sönder i så stor utsträckning det går istället för att köpa nya.

– Samt att dra ner på sin köttkonsumtion då kött, framför allt nötkött, har en stor negativ påverkan på klimatet. Läs gärna Världsnaturfonden WWF:s köttguide för mer information om olika kötts klimatpåverkan:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/mat-och-jordbruk/kottguiden/1595300-wwfs-kottguide

maj 24 2018

POD – We need to act instantly, rapidly and fair if we shall meet the Paris Agreement – Kevin Anderson

Kevin Anderson is the Zennström Visiting Professor in Climate Change Leadership at Uppsala University in Sweden. He is also professor of energy and climate change at the University of Manchester and the deputy director of the Tyndall Centre for Climate Change Research. He also has a background as an engineer primarily within the oil industry, which is not that common among climate scientists.

Kevin is also one of the world’s leading researchers on carbon budgets, which very simply explained is the calculation of how much carbon dioxide we globally still can release into the atmosphere before we reach a two degrees temperature rise compared to pre-industrial time. It can´t be emphasized enough that the amount of carbon dioxide that we still can release is very small! And needs to be divided fairly between all countries. Important to highlight is also the fact that we can´t rely on negative emissions technology, that does not yet exist, to save us in the future.

The Paris climate agreement state that we need to do our very best to stay below a two degrees rise, but we have already past one degree temperature rise and the situation is severe. We need to act immediately, rapidly, extensively and fair if we are going to have the slightest chance to meet the Paris agreement.

In this episode you will hear us discuss both how the world so far has chosen to fail when it comes to preventing climate change, but also what we still can and need to do to have a chance to meet the Paris agreement and a prosperous world. The importance of good examples, strong leadership and that we should talk more about our actions with others are brought up as well.

Warmly welcome to listen to a very interesting and important talk with climate scientist Kevin Anderson.

Signature tune: Claes Bonde

TakeActionTalks is a Swedish podcast focusing on questions concerning climate change and sustainability. The aim of the podcast is to close the gap between science and public and inspire and engage towards a quicker transformation to a sustainable world. In short it is about talks that lead to action and, equally important, talks about our actions that can inspire to more action. This is the first episode in English but keep your eyes open for possibly more to come and please share if you like it.

maj 12 2018

POD – Inspirerande sammanfattning av klimatriksdagen 4-6 maj 2018

Om du inte hade möjlighet att gå på årets största klimatevent, Klimatriksdagen, så har du här möjlighet att höra en sammanfattning av helgen. Förutom intervjuer med representanter från Klimatriksdagen så får du även höra inspirerande intervjuer med utställare (ideella gräsrotsrörelser, föreningar, företag), föreläsare, artister och besökare. Och för er som var där, kanske vill ni uppleva den fantastiska helgen igen 😊

Lyssna och inspireras 😊 Och dela gärna vidare 😊

Signaturmelodi: Claes Bonde

april 26 2018

POD – De internationella klimatavtalens historia fram till idag – Anders Turesson

Vill du få en enkel överblick av de internationella klimatavtalen, från att IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades 1988 och fram till idag. Då ska du lyssna på detta mycket intressanta och lärorika samtalet med Anders Turesson. Anders var under flera år Sveriges chefsförhandlare i de internationella klimatförhandlingarna inom såväl EU som FN. Idag jobbar han på miljö- och energidepartementet samt är huvudsekreterare för det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.

Förutom de internationella klimatavtalens historia och utveckling så pratar vi också bland annat om hur klimatförhandlingarna har förändrats över tid, om dynamiken i de internationella klimatmötena, om EU:s viktiga och avgörande roll i klimatförhandlingarna och om det fortfarande finns hopp att vi ska lyckas lösa klimatkrisen.

Med andra ord varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant samtal med Anders Turesson!

Signaturmelodi: Claes Bonde

Anders Turesson var under flera år Sveriges chefsförhandlare i de internationella klimatförhandlingarna inom såväl EU som FN. Idag jobbar han på miljö- och energidepartementet samt är huvudsekreterare för det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.

april 10 2018

Om inte dina egna barn är skäl nog att agera, vad är då skäl nog?

Sett historiskt har vi aldrig haft det bättre än vad vi har det idag. Mänskligheten alltså. Aldrig tidigare har medellivslängden i världen varit så hög som den är idag. Aldrig någonsin har barnadödligheten varit så låg som den är idag. Aldrig tidigare har vi haft tillgång till lika mycket kunskap eller utbildningsmöjligheter i världen som vi har i dag. Ur många perspektiv går utvecklingen i världen i rask takt åt rätt håll.

Det räcker att titta tillbaka på våra egna mor- och farföräldrar och hur det var när de växte upp. Ur ett västerländskt perspektiv brukar jag tänka att så mycket i form av omvälvande samhällsutveckling som min farmor och farfars generation fick uppleva under sin livstid kommer nog aldrig någon generation få uppleva igen. Hela vägen från den svåra fattigdomen i början på 1900-talet till elektrifieringen av landsbygden, varmvatten direkt i kranen, tvättmaskin, tv, bil, flygplan, mobiltelefon, internet, sjukvårdens utveckling, globaliseringen och så vidare. Helt otroligt egentligen.

Men utvecklingen har också haft ett pris. Ett högt pris. För i takt med att allt fler människor och länder fått en ökad levnadsstandard så har också vår påverkan på planeten ökat. Enkelt förklarat så använder vi idag mer av jorden resurser än vad jorden klarar av att förnya. Vi urholkar och förstör planetens natur och ekosystem, samma ekosystem som vi är beroende av för att kunna leva och andas. Vi släpper också ut betydligt mer växthusgaser, främst koldioxid, i atmosfären än vad jorden klarar av att ta hand om. Vilket i sin tur bland annat leder till global uppvärmning och klimatförändringar. Och att vi försätter oss själva och våra barn, liksom kommande generationer och allt annat liv på planeten, i en mycket osäker situation.

Vi står nu vid ett vägskäl. Antingen kan vi ignorera fakta, köra på som vanligt och se livsförutsättningarna på jorden försämras. Eller så kan vi agera och göra vårt bästa för att trygga våra barns och kommande generationers förutsättningar på vår planet. Men vi måste bestämma oss nu.

Kanske har jag fel när jag tänker att våra mor- och farföräldrars generation här i västvärlden genomgick den mest omvälvande samhällsutveckling i människans historia. Jag hoppas jag har det. Jag hoppas att det blir vi som kommer att uppleva den största samhällsutvecklingen, den till det hållbara samhället. För alla i hela världen.

För omställningen måste gälla alla om den ska lyckas. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv är i dag alla länder utvecklingsländer, inklusive Sverige. Vi har alla mycket att jobba på när det gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Och dessa utmaningar måste vi arbeta med både lokalt, nationellt och globalt utifrån våra olika förutsättningar.

Det är komplexa och stora frågor. Men den enorma och positiva utvecklingen som mänskligheten har genomgått bara de senaste decennierna inger hopp om att vi på en förhållandevis kort tidsperiod åter igen kan åstadkomma revolutionerande förändringar om vi bestämmer oss för att göra det.

Den första utmaningen består dock i att faktiskt få människor att inse hur pass allvarlig situationen är som vi står inför. För har man väl insett det så är det svårt att blunda. Och det är först då som omställningen mot en hållbar värld och framtid kan ta fart på riktigt.

Så till er som har insett allvaret och inte kan blunda längre; Föräldravråla det högsta ni kan för att få fler att få upp ögonen. Utöva din konsumentmakt och ställ krav på företag. Värna demokratin och ta tillvara din rätt att rösta i september. Låt politikerna veta vad du vill och tycker. Alla steg framåt, små som stora, är steg i rätt riktning som tillsammans gör stor skillnad. Ta ett steg redan idag. Och om du behöver motivation, se och tänk på dina barn, syskonbarn, barnbarn, kommande barn. Om inte deras framtid är skäl nog att agera, vad är då skäl nog?

Denna blogg skrev jag som en gästblogg hos Föräldravrålet. Skriv på deras upprop där de kräver att våra politiker ska ta klimatförändringarna på största allvar, agera därefter och göra det lätt för privatpersoner att leva klimatsmart. Du hittar uppropet här.

april 10 2018

Vad gjorde våra politiker i egenskap av ledare?

Det har nu gått nästan exakt ett år sedan jag publicerade det första avsnittet av klimat-, miljö- och hållbarhetspodden TakeActionTalks. En podd i vilken jag intervjuar olika forskare och sakkunniga i hopp om att sprida kunskap, inspiration och förståelse för varför det är så viktigt att vi omgående möjligt ställer om till ett hållbart samhälle.

För det är bråttom. Och det skrämmer mig att inte fler har förstått, eller kanske inte vill förstå, konsekvenserna som följer om vi inte lyckas ställa om i tid. Det handlar ju inte ”bara” om att klimatet kommer att förändras. Det i sin tur kommer ju leda till bland annat att flera ekosystem, som vi är beroende av för vår egen överlevnad, riskerar att försvinna eller sättas ur balans, att havsnivån stiger och lägger kustnära områden och hela önationer under vatten, att stora landområden kommer bli obeboeliga på grund av hetta, att risken för matbrist ökar på grund av uteblivna skördar, att bristen på dricksvatten ökar, att miljontals människor tvingas bli klimatflyktingar, att risken för krig och konflikter ökar, och så vidare.

Konsekvenserna om vi inte gör något är ju katastrofala. Och de kommer att drabba även oss i Sverige. Det är inte så att något land eller område kommer att lämnas oberört. Det är inte heller något som kommer att hända i någon science fiction-framtid om flera tusen år. Det har redan börjat hända! Och det kommer att vara allas våra barn och barnbarn världen över som drabbas och som kommer att tvingas hantera krisen vi lämnar efter oss om vi inte börjar agera omedelbart.

Det handlar om att både förebygga och anpassa. Men ju mer vi förebygger desto mindre kommer vi att behöva anpassa. Och att förebygga kommer dessutom att kosta oerhört mycket mindre både ekonomiskt och humanitärt. Därför är det så enormt frustrerande och ofattbart att inte omställningen till ett hållbart samhälle står högre upp på agendan bland världens ledare, inklusive i Sverige.

För Sverige spelar en större roll i omställningsprocessen än vad många verkar ha förstått. Globalt sett har Sverige nämligen de bästa förutsättningarna att klara övergången till ett hållbart samhälle, vilket innebär att bibehålla ett fortsatt starkt och bra välfärdssamhälle men inom planetens gränser. Och världen behöver förebilder och goda exempel på hur man kan lyckas med detta och på så vis kan Sverige fungera som en katalysator för att inspirera andra och på så vis starta en global omställningsvåg. Men om vi däremot misslyckas med denna ledaruppgift är risken stor att de negativa konsekvenserna blir ännu större. För om inte ens det landet som har bäst förutsättningar lyckas med att ställa om, hur förväntas då övriga länder lyckas!?

Därför måste vi alla engagera oss och gå samman och visa våra politiker att de har vårt fulla stöd att ta modiga, långsiktiga och klimatsmarta beslut! Att vi vill och kräver att de gör det oavsett vilket parti de tillhör! Det är också därför initiativ som Klimatriksdagen är jätteviktiga, tillsammans med alla andra fantastiska gräsrotsrörelser runt om i vårt avlånga land som jobbar för ett hållbart samhälle. Tillsammans kan vi verkligen göra skillnad! Både i vår vardag men också genom att påverka politikerna att göra de stora struktur- och systemförändringarna som behövs göras.

Jag tror omställningen är möjlig. Vi har kunskapen och resurserna, men frågan är hur vi väljer att använda dem. Vi får heller inte glömma bort att utvecklingen i världen idag ur många perspektiv faktiskt går i rask takt åt rätt håll om man ser till barnadödlighet, livslängd, utbildning med mera. Och ur ett svenskt perspektiv så var Sverige för bara hundra år sedan ett fattigt land som över en miljon människor valde att utvandra ifrån, till att idag ha utvecklats till ett land som många vill flytta till. Så visste finns det hopp. Men det är bråttom!

Att idag påstå att klimatförändringarna eller den globala uppvärmningen inte pågår är som att påstå att gravitationen inte finns. Det är ett faktum. Den stora frågan är om vi har samvete att se våra barn i ögonen när de växer upp och berätta att vi visste men valde att inget göra. Eller kanske ännu viktigare, vad gjorde våra politiker i egenskap av ledare?

Denna blogg skrev jag som en gästblogg till Klimatriksdagen, som kommer att hållas i Stockholm den 4-6 maj 2018. Hoppas vi ses där! 🙂

mars 29 2018

POD – Vi behöver en ny upplysningstid och ett nytt ekonomiskt system – Anders Wijkman

Människans livsförutsättningar är hotade, men det syns inte i de ekonomiska systemen eller beräkningarna. I dag är alla nöjda så länge BNP ökar, men BNP säger inget om vår livskvalité eller hur naturen mår, det säger bara att vi har producerat och konsumerat mer från ett år till ett annat.

Anders Wijkman som är författare och samhällsdebattör, bland många andra titlar och befattningar, menar att det behövs en ny upplysningstid och att ekonomins regelverk rimligen måste se annorlunda ut i en värld med 8 miljarder människor än i en med 1–2 miljarder människor.

Anders föreslår bland annat att vi bör beskatta kapital och utnyttjande av naturen istället för arbete, samt omfördela vinsterna av robotisering och artificiell intelligens. Vi pratar även om de ökade klyftorna mellan rika och fattiga, att klimatkrisen även är en moralisk kris, att världen behöver förebilder och alternativ, om att hjälpa omställningens förlorare, om basinkomst, om att den svenska valdebatten behöver fokusera mycket mer på de långsiktiga systemfrågorna, med mera.

Med andra ord varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressanta och högaktuellt samtal med Anders Wijkman!

Signaturmelodi: Claes Bonde

Anders Wijkman är, bland väldigt många andra titlar och befattningar, författare och samhällsdebattör. För någon vecka sedan släpptes hans senaste bok vilken bär titeln ”Come on! – capitalism, short-termism, population and the destruction of the planet”, som han skrivit ihop med Ernst von Weizsäcker.

mars 15 2018

POD – Lärande för hållbar utveckling – Daniel Olsson

Om vi ska nå en hållbar värld så krävs det kunskap och utbildning om vad en hållbar utveckling är och innebär. Detta gäller för hela samhället, så även för våra barn och ungdomar i skolan.

Daniel Olsson är forskare på Karlstads universitet inom området lärande för hållbar utveckling. Tillsammans med några kolleger har han genomfört en landsomfattande studie för att bland annat undersöka elevers medvetenhet om hållbar utveckling i olika åldrar. De tittade också bland annat på betydelsen av hur undervisningen om hållbar utveckling sker.

Lyssna på ett intressant samtal med Daniel Olsson där han berättar om resultaten av studien, som också bidragit med värdefull information till den fortsatta implementeringen av lärande för hållbar utveckling.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Daniel Olsson är forskare på Karlstads universitet inom området lärande för hållbar utveckling. Han jobbar även halvtid på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun.

mars 1 2018

POD – Miljöetik – Det behövs en etisk reflektion i hela samhället om vi ska nå klimatmålen – Olle Torpman

Vi har redan passerat 1 grads global uppvärmning jämfört med förindustriell tid. Om vi ska ha en chans att nå Parisavtalet, att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, så måste vi agera omgående och omfattande. Trots det går det trögt att komma överens om och hitta lösningar på de gemensamma och akuta utmaningarna världen står inför.

Olle Torpman jobbar på filosofiska institutionen på Stockholms universitet där han bland annat forskar och undervisar om miljöetik. Olle menar att oenigheten kring klimatfrågorna till stor del beror på att vi har olika grundsyn i moralfrågor, vad vi värnar och värdesätter. Frågor som varken vetenskapen eller politiken kan svara på. Här behöver vi istället ta hjälp av etiken. Vad är viktigt egentligen? Om vi diskuterar dessa grundläggande värderingar och får en förståelse för varandras värdegrunder så kan vi hitta kompromisser som vi kan enas om. Som när världen mycket framgångsrikt enades om gemensamma insatser för att minska hålen i ozonlagret.

Detta gäller även på nationell nivå. Där Olle också tycker att det saknas ideologiska och värdemässiga analyser efter de politiska debatterna exempelvis i tv. Ofta kommenteras debatterna av en retoriker eller kanske en ekonom. Men det är sällan som en expert kommenterar om debatten gick i linje med respektive partis värdegrund och ideologi. Vad står egentligen varje parti för? Och vad vill de uppnå? Det är frågor som väljarna vill veta och frågor som partierna hade tjänat på att analysera och tydligt kommunicera.

Lyssna på ett mycket intressant, tankeväckande och högst aktuellt samtal med Olle Torpman.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Olle Torpman är forskare och lärare på filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Där undervisar han bland annat i ämnena global etik, politisk filosofi och miljöetik.

mars 1 2018

Veckans tips – Fråga dig själv vad som är viktigast och mest betydelsefullt för dig

Olle Torpman är forskare och lärare på filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Där undervisar han bland annat i ämnena global etik, politisk filosofi och miljöetik.
Olles tips på vad du i din vardag kan göra för att bidra till hållbart samhälle är:

– Syna dig själv i sömmarna. Sätt dig ner och fundera över vad som egentligen är viktig för dig. Vad spelar roll i ditt liv? Vad är egentligen värdefullt i sig? Vad vill du helst av allt? Och hur kan du leva och agera för att bevara det som är värdefullt för dig?

– Ta diskussionen med andra och fråga vad som är mest värdefullt för dem. Det behövs en etisk reflektion i hela samhället. Även bland politiker och företag.

– Ifrågasätt saker. Fråga varför. Som ett barn gör. Varför är det så? Och varför är det så då?

– Sätt in fler experter som kommenterar om den politiska debatten i exempelvis ett nyhetsprogram gick i linje med respektive partis värdegrund och ideologi. Vad står egentligen varje parti för? Och vad vill de uppnå? Och leder politiken de för dit?

Globala målen, till podden på hemsidan, högre

februari 15 2018

POD – 17 globala mål för en hållbar värld – Parul Sharma

Världens länder antog år 2015 den mest ambitiösa och storslagna framtidsplanen som världen någonsin skådat; Agenda 2030, som består av 17 globala mål. Målen bygger på tre dimensioner av hållbarhet; den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Till år 2030 ska vi alla tillsammans genom de globala målen:
1. Avskaffa extrem fattigdom. 2. Minska ojämlikheterna i världen. 3. Lösa klimatkrisen. 4. Främja fred och rättvisa.

De globala målen ska uppnås i alla länder och för alla människor. Det är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från alla aktörer i samhället. De rikare länderna har även ett ansvar att hjälpa de fattigare länderna att nå målen.

I Sverige har vi goda förutsättningar att nå de globala målen, men vi står också inför många utmaningar. Är vi så bra på hållbarhet här i Sverige som vi kanske tror? Vilka partier vågar ta avstamp i de globala målen i sitt valprogram? Vilka ledare vågar ta tag i målkonflikterna? Kan vi till exempel fortsätta exportera vapen och samtidigt påstå att vi vill främja fredliga samhällen och jämställdhet?

Som en del i Sveriges genomförande av Agenda 2030 tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet med agendan. Under två år, fram till årsskiftet nu, var Parul Sharma ordförande i Agenda 2030-delegationen. Parul är jurist med inriktning på människorätts- och antikorruptionsfrågor, med fokus på företagens produktionskedjor.

Lyssna på ett mycket intressant, högaktuellt och tankeväckande samtal med Parul Sharma där vi utöver frågeställningarna ovan även pratar om utanförskap, växande socioekonomiska klyftor, vikten av bra integration, allas rätt till en god utbildning, att vi inte kan ta vår demokrati för given, korruption, ohållbar konsumtion och mycket mer.

Agenda 2030-delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling i Sverige hittar ni här:

https://docs.google.com/viewerng/viewer?url=http://agenda2030delegationen.se/wp-content/uploads/2017/06/Fi2016_01-Rapport-170601.pdf&hl=en

Signaturmelodi: Claes Bonde

Parul Sharma är jurist med inriktning på människorätts- och antikorruptionsfrågor, med fokus på företagens produktionskedjor. Under två år, fram till årsskiftet nu, var hon även ordförande i den svenska Agenda 2030-delegationen.

februari 15 2018

Veckans tips – Läs på om de 17 globala målen!

Parul Sharma är jurist med inriktning på människorätts- och antikorruptionsfrågor, med fokus på företagens produktionskedjor. Under två år, fram till årsskiftet nu, var hon även ordförande i den svenska Agenda 2030-delegationen. Några av Paruls tips på vad du i din vardag kan göra för att bidra till hållbart samhälle är:

– Fundera på hur mycket du som individ kan inkludera för att bidra till ett inkluderande samhälle.
– Läs på om vad korruption innebär, det finns även här i Sverige.
– Det är valår i år: Läs på om de 17 globala målen och utgå från dem i era frågeställningar till partierna.
– Prioritera tåget före flyget.
– Till mina kollegor som jobbar med hållbarhetsfrågor vill jag tipsa om att åka ut och föreläsa mer på gymnasieskolor istället för på Handelshögskolan eller i New York eller likande. Gymnasieeleverna är våra unga ledare och de behöver inspiration och kunskap om hållbar utveckling och någon som lyssnar på deras farhågor och frågor.

Till politikerna:
– Vilka partier vågar ta avstamp i de 17 globala målen och bygga sitt partiprogram på dem?
– Hur miljöanpassat är ert profilmaterial?
– Satsa på skolan och en god utbildning för alla samt mer undervisning om hållbar utveckling i skolan.
– Satsa på bra tågförbindelser.
– Starta en folkbildningskampanj om Agenda 2030.

Och när det gäller konsumtion måste vi alla, oavsett om vi är privatpersoner, företag eller politiker, ställa oss frågorna:
– Vad kan jag återvinna?
– Vad kan jag reducera?
– Vad kan jag ifrågasätta? (Kanske ledarskapet)
– Vad kan jag kontrollera? (Kanske produktionskedjan)
– Vad kan jag verifiera? (Till exempel hur vet jag säkert att varan jag vill köpa är producerad hållbart).
– Vad betyder ekologiskt? (Och innebär ekologiskt att varan även exempelvis är framställd under bra arbetsvillkor?).
– Vad har gjorts för att sprida kunskap om hållbar utveckling och de globala målen i samhället?

februari 1 2018

POD – Barns rättigheter är den ultimata definitionen av hållbarhet – Malin Dahlberg Markstedt

Vad behöver ett barn? Jo barn behöver kärlek, trygghet, mat, vatten, en frisk och ren miljö att växa upp i, utbildning och så vidare. Kort sammanfattat så kan man säga att barns rättigheter är den ultimata definitionen av hållbarhet, sett både ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Barns, och vuxnas, rättigheter och en hållbar värld går hand i hand.

Lyssna på ett mycket intressanta och lärorikt samtal med Malin Dahlberg Markstedt som jobbar på Rädda barnen i Sverige som manager på avdelningen för Child Rights and Business. En avdelning som stöttar företag att se sin påverkan på barn genom sin egen affärsverksamhet, något som allt fler företag behöver och vill ha hjälp med.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Malin Dahlberg Markstedt jobbar på Rädda barnen i Sverige som manager på avdelningen för Child Rights and Business, som stöttar företag att se sin påverkan på barn genom sin egen affärsverksamhet.

december 6 2017

Vad är en god hälsa vär(l)d?

Ett hälsosamt klimat och en god hälsa går hand i hand. Mår inte det ena bra gör inte det andra det heller. Genom att börja leva mer hälsosamt så kan vi även få tillbaka en mer välmående planet. Enkla saker, som att cykla istället för att ta bilen eller dra ner på sin köttkonsumtion, bidrar positivt både till din egna och planetens hälsa.

Det är som en spiral som just nu tyvärr går åt fel håll, men som vi kan, och måste, vända. För desto mer vi människor förgiftar, överkonsumerar och ignorerar Jordens planetära gränser desto mer utsätter vi både oss själva och övriga medpassagerare på vår planet för stora faror. Dessa faror kan yttra sig i form av fler obeboliga landområden, minskad tillgång till mat och vatten, ökad spridning av sjukdomar, förgiftade marker, vatten och luft, med mera.

Ett viktigt område att belysa i denna kontext, och som är en nyckelfaktor i hållbarhetsarbetet, är jordbruket. Vi är alla beroende av mat för att leva så ett hållbart jordbruk med stor mångfald är en förutsättning för både vår egna och naturens skull. Bekämpningsmedel hjälper idag till att maximera skördarna, men gifterna är inte hälsosamma för någon. Mer resurser måste läggas på att odla hållbart och att anpassa jordbruket efter rådande och kommande klimatförändringar.

Och när det kommer till vår överkonsumtion att antibiotika, bland både människor och djur, så är det ett komplext och oroväckande problem. Sjukdomar som vi tidigare lätt har kunnat bota med antibiotika är inte säkert vi kommer kunna bota framöver. Och här hjälper det inte om du är rik eller fattig. Den hotande antibiotikaresistensen är ett globalt och allvarligt problem som i högsta grad, liksom övriga ovan beskrivna utmaningar, berör oss alla. Det varmare klimatet som klimatförändringarna för med sig ökar också risken för spridning av bland annat tropiska sjukdomar. Och i kombination med kraftigare skyfall ökar också risken för att till exempel kolera och andra bakterier gör dricksvatten runt om i världen otjänligt.

En annan utmaning är att samtidigt som infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen, så som exempelvis cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är alarmerande eftersom många länder fortfarande tampas med infektionssjukdomar samtidigt som välfärdssjukdomarna ökar. Och i framför allt låginkomstländer så finns inte resurserna att förebygga och behandla både de ”nya” och ”gamla” sjukdomarna.

Ett annat exempel på en ny hälsoutmaning är att vissa länder som tidigare har haft problem med undernäring idag istället drabbas av fetma. Orsakerna till detta är givetvis flera, varav en är en stor okunskap kring vikten av god nutrition. Här har även exempelvis läskföretag och snabbmatskedjor ett stort ansvar, men som många av dem tyvärr ej tar. De är dessutom svåra att komma åt då de ofta samarbetar med forskare och globalt tyvärr är en miljardindustri med stort inflytande i maktens korridorer.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att världen generellt, ur ett hälsoperspektiv, blir bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men vi står inför många nya utmaningar. Klimatförändringarna, som är en följd av vårt ohållbara agerande, har många bieffekter. Bara det faktumet att uteblivna skördar på grund av extrem torka och översvämningar, och därmed brist på mat, leder till massmigration är en gigantisk utmaning i sig. Liksom de krympande glaciärer i Himalaya som utgör en stor stundande riskfaktor då det årliga smältvattnet från dessa glaciärer förser det tätbefolkade norra Indien med vatten, och vad händer när de glaciärerna inte längre finns?

Vi har inte råd att vänta. Vi måste vända den negativa spiralen till en positiv nu. För ett hälsosamt klimat och en god hälsa går hand i hand. Mår inte det ena bra gör inte det andra det heller. Genom att börja leva mer hälsosamt så kan vi även få tillbaka en mer välmående planet. Och nog kan de flesta av oss skriva under på att få saker är mer värda än en god hälsa. Även om vissa inte förstår att uppskatta den förrän de inte längre har den.

december 6 2017

POD – Klimatet påverkar hälsan och hälsan påverkar klimatet – Susanne Rautiainen

Generellt blir världen, ur ett hälsoperspektiv, bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men samtidigt som till exempel infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen. Därtill kommer alla nya hälsoutmaningar som vi ställs inför i samband med de rådande och kommande klimatförändringarna, som exempelvis ökad spridning av tropiska sjukdomar, svält på grund av uteblivna skördar, massmigration på grund av avsaknaden av vatten och mat, ökad risk för kolera i samband med skyfall, och så vidare.

Sammanfattningsvis så går ett hälsosamt klimat och en god hälsa hand i hand. Och i detta podd-avsnitt så berättar Susanne Rautiainen, som jobbar på avdelningen för global hälsa på Karolinska Institutet, i ett uppfriskande och lärorikt samtal mer om hur vi alla kan bidra till en hälsosammare värld för både människan och planeten.

Obs! På grund av lite tekniska problem blev första delen av podden något sämre i ljudkvalitén. Men det påverkar inte innehållet 🙂

Signaturmelodi: Claes Bonde

Susanne Rautiainen jobbar på avdelningen för global hälsa på Karolinska Institutet, där hon bland annat forskar kring optimal nutrition kopplat till sjukdomar.

november 23 2017

Jämställdhet är en fundamental mänsklig rättighet

Hur hänger jämställdhet och klimatförändringarnas utmaningar ihop? Frågan är både viktig och samtidigt nästan provocerande självklar. Viktig delvis eftersom det är kvinnor och flickor som generellt drabbas först och värst av klimatförändringarna. Men även för att kvinnor spelar en avgörande roll när det gäller både att förebygga så väl som att anpassa sig till de nya förutsättningarna som klimatförändringarna medför. Kvinnornas inkludering och kraft är en förutsättning för att vi ska nå en hållbar utveckling.

Frågan kan också ses som provocerande ur perspektivet att jämställdhet först och främst är en fundamental mänsklig rättighet! Det borde vara självklart att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter. Allt annat borde vara otänkbart. Det är egentligen en global skam att ett globalt jämställdhetsmål ens ska behöva finnas.

Men verkligheten är tyvärr sådan att ett jämställdhetsmål behövs. Den senaste undersökningen från The European institute for gender equality (EIGE) visar att jämställdhetsarbetet går framåt i snigelfart. Sverige, som anses vara en förebild när det gäller jämställdhet, toppar listan med ett index på 82.6 av 100. Så visst, Sverige ligger i topp i Europa, men inte med en siffra som det finns anledning att vara stolt över. Det är fortfarande en lång väg kvar från 82.6 till 100. Och det är lite skrämmande att det ändå är det högsta resultatet i mätningen.

EIGE:s undersökning har mätt jämställdhet utifrån kriterierna arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Och inom samtliga områden finns det fortfarande mycket kvar att jobba på. Kvinnor har generellt lägre lön, mindre egen tid och mindre politiskt inflytande, bara för att ge några få exempel.

#Metoo-kampanjen och alla liknande kampanjer som följer i dess spår hjälper till att synliggöra och uppmärksamma dessa orättvisor, ojämlikheter och övergrepp. Våra samhällen och maktstrukturer behöver förändras. Både ur ett kvinnoperspektiv så väl som ur ett framtidsperspektiv. För når vi inte jämställdhetsmålet så når vi inte heller klimatmålet eller de övriga global målen.

Kvinnorna är oftast de som har den största kunskapen om hur man med små medel ändå lyckas får mat på bordet åt familjen. Kvinnor investerar generellt även en mycket större del av sin inkomst i familjen än vad män gör, i allt från exempelvis mat och skördar till utbildning och sjukvård, vilket bidrar till ett samhälles utveckling. I utvecklingsländerna är det också ofta kvinnorna som sköter jordbruket och de har också viktig kunskap om vilka grödor som tål olika klimat och hur de kan hjälpa till att förebygga och anpassa det livsnödvändiga jordbruket efter klimatförändringarna.

Jämställdheten är, och det tål att upprepas, en förutsättning för att nå en hållbar och fredlig utveckling i världen. Att exkludera kvinnor och flickor vore dessutom att utesluta halva Jordens befolkning. Och hur kan någon tro att det ska kunna gå att uppnå något över huvud taget genom att göra det?

Alla som bor och lever på denna planet har samma mänskliga rättigheter och skyldigheter oavsett kön. Så låt oss gör det enda rätta. Revolutionera världen. Uppnå jämställdhet. Nu.

november 22 2017

POD – Jämställdhet är en förutsättning för att nå klimatmålen – Camilla Lundberg Ney

Kvinnor investerar generellt en mycket större del av sin inkomst i familjen än vad män gör, i allt från exempelvis mat till utbildning och sjukvård, vilket bidrar till ett samhälles utveckling. I utvecklingsländerna är det också ofta kvinnorna som sköter jordbruket och de har också viktig kunskap om vilka grödor som tål olika klimat och hur de kan hjälpa till att förebygga och anpassa det livsnödvändiga jordbruket efter klimatförändringarna.

Jämställdhet är en förutsättning för att nå en hållbar och fredlig utveckling i världen. Jämställdhet är också en fundamental mänsklig rättighet. Men idag är världen långt ifrån jämställd och utvecklingen går tyvärr i snigelfart.

Sverige rankas som nummer ett i Europa på jämställdhet med ett index på 82,6 av 100. Det säger en del om hur mycket vi har kvar att jobba på för att nå jämställdhet i världen, vilket är ett av FN:s 17 globala mål.

Så vad ska vi göra för att nå en jämställd värld? Lyssna på ett viktigt och aktuellt samtal med Camilla Lundberg Ney, som är ämnesansvarig för jämställdhet inom enheten policy och påverkan på biståndsorganisationen We Effect.

Mer information om jämställdhetsindexet för Europa som Camilla pratar om i podden finner ni här:

http://eige.europa.eu/news-and-events/news/gender-equality-index-2017-progress-snails-pace

http://eige.europa.eu/gender-equality-index

Fotograf: Malin von Strauss

Bildtext: Biata Chisi bor i byn Salima i Malawi, ett av världens fattigaste länder. Hon oroar sig över klimatförändringarna och över att hon inte har säker tillgång till sin mark. Med stöd från We Effect vill Biata anpassa sitt jordbruk till klimatförändringarna.

Signaturmelodi: Claes Bonde

Camilla Lundberg Ney är ämnesansvarig för jämställdhet inom enheten policy och påverkan på biståndsorganisationen We Effect.

november 8 2017

En tredjedel av all mat som produceras slängs – helt i onödan

Om matsvinnet vore ett land så skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA. Så stor klimatpåverkan har maten som vi kastar – helt i onödan.

Matsvinnet är ur flera perspektiv en av de största och mest angelägna utmaningarna som vi står inför sett från alla hållbarhetsaspekter; den ekologiska, ekonomiska och den sociala. Det är inte rimligt att bidra till så stora utsläpp för ingenting. Och inte heller försvarbart att kasta en tredjedel av all mat som produceras när över 800 miljoner människor i världen svälter. I en värld där vi har så mycket mat och resurser så är det oförståeligt att nästan en miljard människor ska behöva gå och lägga sig hungriga.

När tappade vi i västvärlden respekten för vad mat egentligen är värt? Varför värdesätter vi den inte mer eller är mer rädd om den? För det är vi i västvärlden som kastar maten. Oftast helt okej mat. Men som exempelvis ”blivit över”, eller som vi inte orkar äta upp, eller som bäst före-datumet gått ut på fast det är fullt ätbart flera månader till. Eller så har vi handlat hem alldeles förmycket färskvaror så att de faktiskt hinner bli dåliga innan vi ätit upp dem.

I västvärlden är det hushållen och restaurangerna som slänger mest mat, men även matvarubutikerna slänger mycket. Och när matsvinnet sker så sent i produktionskedjan, vid slutkonsumenten, så har det en ännu större klimatpåverkan eftersom det vid varje steg (sådd, skörd, förvaring, förpackning, transport osv) adderas resurser och miljöpåverkan. Faktum är att i Sverige står maten i sin helhet för en lika stor klimatpåverkan som transporterna.

I utvecklingsländerna däremot så kastas inte maten om den väl tagit sig hela vägen till en konsument. Att mat går till spillo där beror istället oftast på att den blivit oätbar längs vägen på grund av dålig förvaring.

Det både sorliga och hoppfulla är att det faktiskt produceras tillräckligt med mat i världen för att mätta alla människor på jorden. Det sorgliga är att inte alla får ta del av den. Vi behöver börja fördela resurserna mer jämlikt och se till att vi äter upp det vi köper i västvärlden och inte köper mer än vi behöver. Samtidigt som utvecklingsländerna behöver få hjälp med att förbättra förvarings- och transportmöjligheterna så att maten når hela vägen fram till konsumenterna. Hur svårt kan det vara?

Vi har varken tid eller råd att vänta med dessa omställningar, de måste göras nu. För inom bara några decennier beräknas jorden befolkning ha ökat med ytterligare två-tre miljarder människor. Och redan idag ser vi hur klimatförändringarna resulterar i uteblivna eller förstörda skördar världen över. Dessa klimatförändringarna förväntas dessutom intensifieras, vilket sätter ännu större press på oss att fördela resurserna mer jämlikt och finna mer hållbara och effektivare sätt att producera vår mat på.

När det gäller utvecklingsländerna så kommer en ökad jämställdhet att spela en stor roll i kampen mot svält och fattigdom. FN:s livsmedelsprogram (WFP) skriver att man genom ”att ge kvinnliga jordbrukare mer resurser skulle kunna medföra att antalet hungriga människor i världen minskade med 100 till 150 miljoner människor”.

Globalt har världens länder, inklusive Sverige, nu genom FN:s 17 globala hållbarhetsmål lovat att halvera världens matsvinn till år 2030. Ett nödvändigt måste för klimatet så väl som människan. Och vi kan alla börja redan idag med den enkla uppgiften att vara mer rädd om och värdesätta maten vi har. Gör vi bara det borde det automatiskt bli en självklarhet att vi inte köper hem eller tar mer mat än vi äter upp och därmed inte heller kastar en massa mat – helt i onödan.

september 25 2017

Så enkelt – och ändå så svårt

Egentligen är det så enkelt. Så självklart. Så grundläggande. Att vi måste ta hand om vårt hem. Vår planet. Jorden. Vi är beroende av den. Vi behöver dess luft och vatten. Vi behöver dess ekosystem och naturtillgångar. Men, och det är nu det blir svårare, för faktum är att vi även behöver hus. Och transportmedel och kläder. Vi behöver skolor, sjukhus och fabriker. Och i dagens samhälle har vi även gjort oss beroende av pengar, datorer och telefoner. Vi behöver allt detta. Men hur kan vi få det? Utan att förstöra själva grundförutsättningen för vår existens – nämligen vår planet.

Det är en svår balansgång. Svår eftersom det är så många olika faktorer som spelar in. Allt ifrån ekonomi, politik och särintressen till ork, vilja och kunskap. Alla ser till sitt.

Men vi måste alla börja se sambanden. Miljön och ekonomin måste kopplas ihop, för faktum är att vi behöver båda. Vi behöver planeten och de ekosystemtjänster och resurser som planeten ger oss. Och vi behöver en fungerande ekonomi som ger sysselsättning, inkomst och välfärd. Men enda sättet att få dessa två i balans, så att vi kan få båda delarna, är att minska ekonomins påverkan på miljön och klimatet. Och det går! Men vi måste förstå, vilja och ta till handling!

Först måste vi förstå att övergången till ett hållbart samhälle och en hållbar ekonomi inte betyder att vi måste göra stora uppoffringar. Snarare tvärtom. Att ställa om till en hållbar ekonomi, vilket bland annat innebär mindre materiel konsumtion, klimatsmartare produktion och förnybar el och bränsle, är något vi alla vinner på. Vi mår troligtvis bättre av att inte ha våra hem överfulla med onödiga prylar som vi inte använder och av att äta mindre kött och att andas friskare luft till följd av färre bilavgaser. Vi mår nog också bättre av att äta mindre palmolja som annars bidrar till att gigantiska ytor regnskog huggs ned. Och av att äta mer ekologiska och närproducerade produkter som är obesprutade och inte har transporterats runt halva jordklotet för att komma hit, och som dessutom gynnar lokalt näringsliv. Vi måste förstå att övergången till ett hållbart samhälle faktiskt gynnar både oss själva och naturen och således också våra barn och barnbarn. Och att motsatsen, alltså att inte ställa om till ett hållbart samhälle, innebär att vi försätter våra barn och barnbarns framtid i en väldigt osäker situation där allt större delar av planeten riskerar att bli obeboeliga och obrukbara.

Denna insikt borde rent logiskt skapa känslan av att vilja ställa om. För vi borde alla vilja våra barns bästa. Vårt eget bästa. Och förhoppningsvis även naturens bästa. Eftersom vi nu vet att omställningen inte kräver stora uppoffringar, utan snarare erbjuder nya spännande möjligheter och ett mer hälsosamt liv med bland annat mindre plast, avgaser och gifter i vardagen, så borde steget från vilja till handling vara lekande lätt att ta. Och då mina vänner, då har vi redan kommit en bra bit på rätt väg!

Så ta steget och börja redan idag med det du känner ligger just dig närmast till hands att börja med. Kanske är det att dra ned på köttkonsumtionen, köra mindre bil, dra ner på flygresorna, börja handla närproducerat, byta till förnybar el, cykla mer, placera om dina besparingar till fonder som inte stödjer fossila bränslen, sluta köpa onödiga prylar eller att börja handla mer begagnat. Oavsett vad du väljer att börja med så är det ett steg i rätt riktning. Och din handling gör skillnad! Liksom varje företag och företagare som väljer att ställa om till en hållbar produktion gör skillnad. Och liksom varje politiskt beslut som gynnar en hållbar omställning gör skillnad.

Självklart måste vi kunna använda Jordens resurser, men de måste användas med förstånd och inom de gränser som Jorden ger oss. Egentligen är det så enkelt. Så självklart. Så grundläggande. Så låt oss sluta göra det så svårt.

Sprid kunskapen och ta till handling! Eller som Pär Holmgren, som de flesta kanske främst känner igen som före detta meteorolog på SVT, så bra sammanfattar det: ”Att ägna sig åt miljöfrågor är som att betala hyran – gör man inte det har man snart ingenstans att bo”.

Illustratör: Richard Svensson

september 25 2017

POD – Miljöräkenskaper – sambanden mellan miljö och ekonomi – Nancy Steinbach

Utveckling av dataunderlag är en viktig del av klimatarbetet eftersom vi behöver fakta för att fatta riktiga beslut, inte hörsägen och åsikter. Men hur länge har miljö- och klimatstatistik funnits? Och vilka miljö- och klimatfaktorer är det som mäts? Finns det miljöområden som det fortfarande inte finns någon statistik kring? Hur ser trenderna i Sverige ut? Och finns det någon internationell samlad klimatdatabas?

Lyssna på ett intressant och informativt samtal med Nancy Steinbach som jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån. Miljöräkenskaper betyder att man kopplar ihop och beskriver samband mellan miljö och ekonomi.

Här finner ni även länken Nancys artikel ”Industrins kostnader för miljöskydd står stilla” som publicerades på SCB:s hemsida den 7/9-2017 och som diskuteras i podden:

https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Industrins-kostnader-for-miljoskydd-star-stilla/#

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Nancy Steinbach jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån.

september 25 2017

Veckans tips – Bidra till att skapa viktiga beslutsunderlag genom att svara på SCB:s enkäter

Nancy Steinbach jobbar med miljöräkenskaper på Statistiska centralbyrån. Miljöräkenskaper betyder att man kopplar ihop och beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Nancys tips på vad du i din vardag kan göra för att bidra till ett hållbart samhälle är:

– Att svara på Statistiska centralbyråns enkäter när du blir uppringd eller får dem i din brevlåda då enkätsvaren även fungerar som viktigt beslutsunderlag så att rätt beslut kan tas i olika frågor.

– Plocka gärna upp skräp som du ser och släng det i närmste soptunna. Men framför allt, släng alltid ditt skräp direkt i en soptunnorna till att börja med, så att vi slipper skräp i vår natur.

juni 28 2017

Vartannat andetag du tar

Haven är livsviktiga. De förser oss med hälften av syret som vi andas. Vartannat andetag som du tar, kommer ifrån haven. Friska och välmående hav är därför bokstavligt talat en livsnödvändighet. Och borde vara allas angelägenhet.

Men idag mår våra hav tyvärr inte så bra. Orsakerna är många. En av dem är de stora mängderna med koldioxid som vi människor släpper ut i atmosfären. Haven tar nämligen upp en stor del av de utsläppen vilket medför en lång rad konsekvenser. En av dem är havsförsurning, vilket i sin tur bland annat har resulterat i att en fjärdedel av alla världens korallrev är bortom räddning som det ser ut idag. Detta är ett jätteproblem då korallreven fungerar som en barnkammare för omkring en fjärdedel av alla fiskarter och dessutom utgör en livsnödvändig plats för att hitta föda och skydda sig från rovdjur.

En annan orsak till havens ”illamående” är överfiske. Nästan 80 procent av världens fiskebestånd är överfiskade eller fiskade till maximal nivå. Dessutom används ofta skadliga fiskemetoder, som till exempel bottentrålning, som skadar livet på havsbottnarna. Överfisket får konsekvenser för såväl havens ekosystem som för stora delar av Jordens befolkning som har fisket som enda inkomst- och proteinkälla. Överfisket bör därför tas på största allvar, både för miljöns skull så väl som för att bekämpa fattigdom och hunger.

Ytterligare en orsak är exempelvis de stora mängder med plast som flyter runt i våra hav. Det finns studier som säger att det kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050 om inga åtgärder vidtas. Även kustnära anläggningar som till exempel hotell och räkodlingar påverkar våra hav, liksom att vi borrar efter olja och gas i haven. Listan kan göras lång.

Men det finns ljusglimtar också. De senaste åren har havens betydelse och tillstånd så sakteliga börjat uppmärksammas allt mer. Och i början på juni i år så hölls en stor Havskonferens på FN:s högkvarter i New York som Sverige och Fiji var initiativtagare till. Konferensen resulterade bland annat i drygt 1 300 frivilliga åtaganden från länder, organisationer och företag runt om i världen. Åtagandena handlar om allt ifrån att minska plasten i haven till att stoppa illegalt fiske och stärka skyddet av havsmiljöer.

Haven har sats på kartan. Haven, som täcker 70% av Jordens yta. Förhoppningsvis har världen nu på riktigt börjat få upp ögonen för dess betydelse.

Även du som privatperson kan göra skillnad och bidra till friskare hav. Du kan i din vardag exempelvis använda miljömärkta produkter när du duschar, tvättar och städar. Inte tvätta i onödan. Källsortera. Köp inte en ny plastkasse varje gång du handlar, ta med en egen kasse istället – återanvänd. Släng inte gamla läkemedel i soporna utan lämna in dem till apoteket så att de inte kommer ut i naturen. Och välja MSC- eller kravmärkt fisk när du står i fiskdisken.

Havet tillhör oss alla och är allas vårt gemensamma ansvar. Mer än en tredjedel av världens befolkning bor i kustområden och är direkt beroende av haven för sin överlevnad. Men vi är alla beroende av dem oavsett var på planeten vi bor. För haven är livsviktiga. De förser oss med hälften av syret som vi andas. Vartannat andetag som du tar, kommer ifrån haven.

juni 28 2017

POD – Våra hav mår inte bra – Sara Fröcklin

Sara Fröcklin jobbar på Naturskyddsföreningen och är sakkunnig inom området tropiska och marina ekosystem och fiske. I början på juni så deltog hon i den stora Havskonferensen på FN:s högkvarter i New York som Sverige och Fiji var initiativtagare till. Hör Sara berätta om sina intryck från Havskonferensen, om hur våra hav mår idag, vilka de största hoten mot våra havs välmående är, varför haven är så viktiga för oss och vad du i din vardag kan göra för att bidra till renare och friskare hav.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Sara Fröcklin jobbar på Naturskyddsföreningen och är sakkunnig inom området tropiska och marina ekosystem och fiske. Foto: Carl-Axel Fall

juni 5 2017

POD – Klimat och säkerhet – Viktor Sundman

Klimat- och säkerhetsfrågor har många samband. Lyssna på ett intressant samtal med Viktor Sundman som är handläggare för fred- säkerhet- och nedrustningsfrågor på Svenska FN-förbundet.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Viktor Sundman är vikarierande handläggare för fred- säkerhet- och nedrustningsfrågor på Svenska FN-förbundet. Foto: Andreas Aldin

maj 22 2017

Vi måste bli något annat än konsumenter

Vi människor har genom historien jagat, samlat och bytt till oss saker. Vi har köpslagit, krigat och ärvt. Men när blev vi konsumenter?

Det är nog som med mycket annat en definitionsfråga. Men konsumtionssamhället som vi känner det idag skapades medvetet och med god intention i början av 1900-talet.

Väldigt kortfattat och förenklat så kan man säga att industrialiseringen, i kombination med kolonialiseringen och de billiga och tillsynes oändliga resurserna som kom därifrån, ledde till en urbanisering i västvärlden och till en ökad befolkning som arbetade i olika fabriker. Men efter ett tag så började man få problem med mättade marknader, vilket skapade en oro hos samhällets övre skikt att detta skulle leda till massarbetslöshet.

Ledande ekonomiska experter, med John Maynard Keynes i spetsen, ansåg att enda lösningen var att få igång en ökad konsumtion, alltså en ökad omsättning av produkter i samhället. Lösningen var att göra produkterna mindre hållbara och svårare att laga och återanvända.

Genom att börja tillverka varor av sämre kvalité så tvingades människor att konsumera mer, vilket skapade fler jobb inom såväl produktionsindustrin som inom försäljnings-, service- och underhållsbranschen.

Därmed var dagens slit- och slängsamhälle fött. Och vi blev konsumenter.

Men konsumentens tid är nu förbi. I alla fall måste den bli det om vi vill lämna en hållbar värld efter oss till kommande generationer. Vi måste bli något annat. Användare av produkter. Istället för köpare/konsumenter av produkter. Ett nytt begrepp måste införas. Och efterlevas.

För idag lever vi till och med i ett köp- och slängsamhälle, då vi idag inte ens använder många av grejerna vi köper. Vi har aldrig haft så många grejer i våra hem som vi har idag, men vi har heller aldrig använt dem så lite som vi gör idag.

Industrialiseringen och konsumtionssamhället har utan tvekan bidragit till utveckling och välstånd för människan på många plan. Men nu måste vi återgå till ett mer hållbart samhälle där även miljöaspekten inkluderas, och där vi återigen, som man gjorde förr i tiden, tar vara på resurserna mer effektivt och fokuserar mer på återbruk och återanvändning av produkter. Till skillnad mot dagens samhälle där fokus främst ligger på nyproduktion, deponi och återvinning av material. Vi behöver plocka med de bästa bitarna ur varje epok och skapa en ny utvecklande och hållbar värld. För alla.

Så hur ska övergången till ett mer cirkulärt samhälle gå till? Jo framför allt så krävs två stora förändringar. Det första är att våra politiker och andra länders styrande makter instiftar nya lagar och styrmedel som inte hindrar utan gynnar omställningen till en mer cirkulär ekonomi.

Det andra är att hela samhället måste genomgå en beteendeförändring när det gäller konsumtion. Vi måste exempelvis sluta tänka på begagnade grejer som något sämre. Det som spelar roll är kvalitén, och ibland kan begagnade grejer till och med vara av bättre kvalité än nyproducerade grejer.

Kortfattat så behöver vi sluta tillverka saker som ska konsumeras och börja tillverka saker som ska användas! Kvalité har alltid varit ett sätt att styra konsumtion, så med bättre kvalité kan vi minska vår för miljön förödande stora konsumtion.

Att ställa om till en mer cirkulär ekonomi gynnar både den ekologiska, den ekonomiska och den sociala aspekten av hållbarhet. Och med tanke på att vi på bara 150 år skapade det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag, så finns det stort hopp för att vi nu med ännu mer kunskap och erfarenhet absolut kan lyckas ställa om igen, tillbaka till en mer hållbar ekonomi.

– Jordens resurser är ändliga. Inte oändliga. Det har därför egentligen aldrig varit särskilt smart att vara resursineffektiv, säger Mattias Lindahl, som är professor på Linköpings universitet och forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.

Kort sammanfattat: ”Att vara eller inte vara en vara, det är efterfrågan.” (citat av Özz Nûjen, komiker och skådespelare)

maj 22 2017

POD – Cirkulär ekonomi – Mattias Lindahl

Att införa en mer cirkulär ekonomi i vårt samhälle skulle innebära att vi minskar våra utsläpp och avfall och börjar använda Jordens resurser mer effektivt, vilket är nödvändigt om vi ska nå klimatmålen och en hållbar värld. Men vad är cirkulär ekonomi? Och hur gör vi för att ställa om?

Lyssna på ett intressant samtal med Mattias Lindahl som är professor på Linköpings universitet och som forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

Mattias Lindahl är professor på Linköpings universitet och forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling och produkt- och tjänsteinnovationer.

maj 8 2017

Hur mycket av mänsklig påverkan tål planeten?

Under de senaste dryga 10 000 åren så har Jorden befunnit sig i den geologiska epoken Holocen. En epok som erbjudit ett mycket gynnsamt och stabilt klimat för människan att frodas och utvecklas i. Vi har också under en mycket lång tid varit en liten befolkning på en mycket stor planet. Men idag har vi växt till att bli en stor befolkning på en liten planet. Människans påverkan på Jorden är nu så stor att allt fler forskare pratar om att vi har gått in i en ny geologisk epok, nämligen Antropocen (kan översättas som ”människans tidsålder”).

Det mycket anmärkningsvärda med Antropocen är att det är första gången i Jordens historia som en enskild art, människan, har ändrat förutsättningarna på Jorden. Till skillnad från att Jorden genom historien har ändrat förutsättningarna för dess invånare. Människan har under tidsspannet av endast några decennier orsakat bland annat klimatförändringar och en så stor förlust av biologisk mångfald att vissa forskare dessutom kallar Antropocen för den sjätte massutrotningen.

För att förstå människans påverkan på Jorden bättre så har forskare, däribland miljöprofessorn Johan Rockström, identifierat nio planetära gränser som styr hela planetens stabilitet. Om vi överstiger dessa gränser så kan vi nå kritiska tröskelnivåer där livsvillkoren på jorden ändras plötsligt och oåterkalleligt. Detta skulle ge allvarliga följder för mänsklighetens välfärd liksom för allt övrigt liv på jorden.

Av de nio gränserna så ligger fyra långt utanför det som forskarna tror är långsiktigt hållbart. Dessa fyra gränserna är:
– Klimatförändringar; där vi både måste minska våra utsläpp av växthusgaser samt samla upp och binda en del av den koldioxid som idag finns i atmosfären.
– Förlusten av biologisk mångfald.
– Förändrad markanvändning; vilket främst avser de stora ytorna med skog som vi hugger ner.
– För höga flödena av fosfor- och kväve; som bland annat orsakar övergödning, algblomning och döda sjö-/havsbottnar.

Tre av gränserna ligger, på global nivå, fortfarande inom den långsiktigt hållbara zonen och de tre är:
– Ozonlagret
– Havsförsurning
– Färskvattenanvändning

Sedan finns det två miljöutmaningar där ännu inga gränsvärden kunnat identifieras. Dessa två är:
– Kemiska föroreningar; som tillexempel radioaktiva material och mikroplaster.
– Luftpartiklar; som är mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer.
Det är dock viktigt att poängtera att dessa två frågetecken är lika alarmerande som de överskridna gränserna. De är komplicerade att kvantifiera och mäta och därför vet man inte om även dessa två gränserna eventuellt är överskridna.

– Många gröna och hållbara förändringar är i rullning. Men jag tror vi underskattar utmaningen. Det behövs en snabbare omställning, helt klart, säger Fredrik Moberg, forskare och kommunikationsrådgivare på Stockholm Resilience Centre, samt chef på organisationen Albaeco som arbetar med miljökommunikation.

Om vi inte ställer om fort nog är forskarna oroliga för att vi kommer att få se en rad självförstärkande tröskeleffekter. Ett exempel är om Arktis skulle smälta. Då skulle vi, förutom förlusten av dess ekosystem som till exempel innefattar isbjörnar, bli av med den stora vita snöyta som idag reflekterar tillbaka solstrålarna och istället skulle vi få en stor mörk vattenyta som absorberar solvärmen.

– Det är som att ha en svart t-shirt på sig en varm sommardag istället för en vit t-shirt, det blir mer värme som sugs upp ur solstrålarna, förklarar Fredrik.

Andra exempel är om vi får mer torka i skogarna, då brinner kanske skogarna oftare och då frigörs en massa koldioxid och det blir en självförstärkande effekt. Och om permafrosten i exempelvis norra Ryssland börjar tina läcker det ut metangas som är en växthusgas som har en ännu större påverkan på klimatet än koldioxid.

– Det är dessa typer av effekter vi vill undvika, alltså att jordsystemet inte längre är vår bästa vän genom att ta upp koldioxid utan att ekosystemen istället börjar avge koldioxid.

Om dessa självförstärkande tröskeleffekter tar fart står vi inför en lång rad svåra utmaningar, bland annat torka, oförutsägbara väder, missväxt, klimatflyktingar, konflikter.

Vi har inte råd att vänta. Oavsett hur dyra vi tycker vissa förebyggande åtgärder är så kommer de ändå vara betydligt billigare än vad kostnaderna för konsekvenserna kommer att vara om vi inte ställer om till ett hållbart samhälle snabbt nog.

Människan är idag den enskilt största drivande kraften av förändringar på planeten. Vi sitter i förarsätet för hela planeten. Då måste vi också ta ansvar och köra försiktigt och köra åt rätt håll, både för vår egen skull och för alla andra medresenärer på planeten. Vare sig vi vill eller inte så sitter vi där.

Men det faktum att vi nu är planetens drivande kraft inger också hopp, om vi förvaltar rollen rätt. För om vi blir medvetna om och förstår förändringarna som vi är orsak till och vilka risker de innebär både för naturen och för oss själva, så kan vi också använda vår påverkan till något positivt.

Så länge vi håller oss inom planetens hållbara gränser kan vi fortsätta att leva och frodas och ha hur kul som helst. Och vi har kunskaperna och redskapen för att kunna göra det! Allt vi behöver göra är att sätta igång och använda dem! Positiva, gröna och hållbara förändringar är som nämnts redan i rullning. Vi har klimatavtalet från Paris, där visserligen 1,5 graders målet förmodligen kommer bli svårt att nå men 2 graders målet fortfarande är möjligt, och världens länder har enats kring 17 globala mål för en hållbar framtid.

Men mer behöver göras, och det är bråttom. Men inte försent. Än.

Take action!

Fredrik Moberg är forskare och kommunikationsrådgivare på Stockholm Resilience Centre, samt chef på organisationen Albaeco som arbetar med miljökommunikation.

Läs mer om Planetens gränser här:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hallbar-ekonomi/ekonomi-och-planetens-granser/1593596-hallbar-ekonomi-ekonomi-och-planetens-granser

http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/fyra-av-nio-planet%C3%A4ra-gr%C3%A4nser-%C3%B6verskrids-1.218028

http://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2017-02-16-wef-2017-beyond-the-anthropocene.html

http://wwf.panda.org/about_our_earth/all_publications/lpr_2016/

maj 8 2017

POD – Planetens gränser – Fredrik Moberg

I detta avsnitt intervjuar jag Fredrik Moberg som är forskare och kommunikationsrådgivare på Stockholm Resilience Centre samt chef på organisationen Albaeco som arbetar med miljökommunikation. Han förklarar på ett enkelt och intressant sätt vilka de planetära gränserna är och varför vi måste hålla oss inom dem.

Signaturmelodi: Claes Bonde.

maj 8 2017

Veckans tips – Tänk positivt!

Här är Fredrik Mobergs tips på vad du i din vardag kan göra för att bidra till att vi håller oss inom planetens hållbara gränser. Fredrik Moberg är forskare och kommunikationsrådgivare på Stockholm Resilience Centre, samt chef på organisationen Albaeco som arbetar med miljökommunikation.

– Fokusera på det positiva! Tänk ”I have a dream”, istället för ”I have a nightmare”.
Det kan låta som en klyscha men bara genom att fokusera på saker som känns lustfyllda och där man med ganska små medel kan göra en ganska stor skillnad, det gör stor skillnad!

– Sedan är det otroligt viktigt att tänka på hur man engagerar sig och lär ut till andra!

– Och hur man röstar politiskt!

När det gäller företag så vill Fredrik se fler företag som går från ideologin att man ska minimera sin negativa effekt till att försöka ha affärsmodeller som till och med kan ha en positiv effekt på miljön. Att inte försöka tjäna pengar på ett halvschyst sätt, det funkar inte!
– Den synvändan kan få kreativiteten i näringslivet att blomstra tror jag. Att tänka på ”planetära möjligheter” istället för på ”planetära begränsningar”.