Positivt

Färdig besprutning

Vad är en god hälsa vär(l)d?

Ett hälsosamt klimat och en god hälsa går hand i hand. Mår inte det ena bra gör inte det andra det heller. Genom att börja leva mer hälsosamt så kan vi även få tillbaka en mer välmående planet. Enkla saker, som att cykla istället för att ta bilen eller dra ner på sin köttkonsumtion, bidrar positivt både till din egna och planetens hälsa.

Det är som en spiral som just nu tyvärr går åt fel håll, men som vi kan, och måste, vända. För desto mer vi människor förgiftar, överkonsumerar och ignorerar Jordens planetära gränser desto mer utsätter vi både oss själva och övriga medpassagerare på vår planet för stora faror. Dessa faror kan yttra sig i form av fler obeboliga landområden, minskad tillgång till mat och vatten, ökad spridning av sjukdomar, förgiftade marker, vatten och luft, med mera.

Ett viktigt område att belysa i denna kontext, och som är en nyckelfaktor i hållbarhetsarbetet, är jordbruket. Vi är alla beroende av mat för att leva så ett hållbart jordbruk med stor mångfald är en förutsättning för både vår egna och naturens skull. Bekämpningsmedel hjälper idag till att maximera skördarna, men gifterna är inte hälsosamma för någon. Mer resurser måste läggas på att odla hållbart och att anpassa jordbruket efter rådande och kommande klimatförändringar.

Och när det kommer till vår överkonsumtion att antibiotika, bland både människor och djur, så är det ett komplext och oroväckande problem. Sjukdomar som vi tidigare lätt har kunnat bota med antibiotika är inte säkert vi kommer kunna bota framöver. Och här hjälper det inte om du är rik eller fattig. Den hotande antibiotikaresistensen är ett globalt och allvarligt problem som i högsta grad, liksom övriga ovan beskrivna utmaningar, berör oss alla. Det varmare klimatet som klimatförändringarna för med sig ökar också risken för spridning av bland annat tropiska sjukdomar. Och i kombination med kraftigare skyfall ökar också risken för att till exempel kolera och andra bakterier gör dricksvatten runt om i världen otjänligt.

En annan utmaning är att samtidigt som infektionssjukdomarna blir färre så ökar istället välfärdssjukdomarna i världen, så som exempelvis cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är alarmerande eftersom många länder fortfarande tampas med infektionssjukdomar samtidigt som välfärdssjukdomarna ökar. Och i framför allt låginkomstländer så finns inte resurserna att förebygga och behandla både de ”nya” och ”gamla” sjukdomarna.

Ett annat exempel på en ny hälsoutmaning är att vissa länder som tidigare har haft problem med undernäring idag istället drabbas av fetma. Orsakerna till detta är givetvis flera, varav en är en stor okunskap kring vikten av god nutrition. Här har även exempelvis läskföretag och snabbmatskedjor ett stort ansvar, men som många av dem tyvärr ej tar. De är dessutom svåra att komma åt då de ofta samarbetar med forskare och globalt tyvärr är en miljardindustri med stort inflytande i maktens korridorer.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att världen generellt, ur ett hälsoperspektiv, blir bättre. Vi lever längre. Fler barn överlever. Och så vidare. Men vi står inför många nya utmaningar. Klimatförändringarna, som är en följd av vårt ohållbara agerande, har många bieffekter. Bara det faktumet att uteblivna skördar på grund av extrem torka och översvämningar, och därmed brist på mat, leder till massmigration är en gigantisk utmaning i sig. Liksom de krympande glaciärer i Himalaya som utgör en stor stundande riskfaktor då det årliga smältvattnet från dessa glaciärer förser det tätbefolkade norra Indien med vatten, och vad händer när de glaciärerna inte längre finns?

Vi har inte råd att vänta. Vi måste vända den negativa spiralen till en positiv nu. För ett hälsosamt klimat och en god hälsa går hand i hand. Mår inte det ena bra gör inte det andra det heller. Genom att börja leva mer hälsosamt så kan vi även få tillbaka en mer välmående planet. Och nog kan de flesta av oss skriva under på att få saker är mer värda än en god hälsa. Även om vissa inte förstår att uppskatta den förrän de inte längre har den.

Tyst telefon

Kan tystnaden ibland vara något bra?

Det sägs att hälsan tiger stilla. Att så länge vi inte hör något om saken i fråga så är det bra, oavsett om det gäller vänskapskretsen, arbetsplatsen eller nyheterna. Men hur vet man när tystnaden är något positivt?

När det gäller frågor som rör vår gemensamma miljö och vårt klimat är vi många som undrar hur det kommer sig att dessa frågor hörs, syns och debatteras så lite i nyheter och media. Hur det kommer sig att vår tids stora ödesfråga inte prioriteras eller uppmärksammas mer.

Visst ser vi något inslag här och var. Någon insändare, artikel eller TV-inslag som flyktigt far förbi i mängden. Och de flesta nyheterna är negativa. Kanske just för att det är så nyheter funkar – vi tenderar att uppfatta negativa nyheter som mer relevanta. Och det är också de negativa nyheterna som skapar störst rubriker och på så vis också får fler klick och sålda tidningar.

Med det sagt så är klimatfrågan i allra högst grad alarmerande, vilket med all rätta bör lyftas fram, informeras och debatteras om. Som i partiledardebatten i Agenda igår kväll, även om man kunde önskat en mer konstruktiv och mindre förvirrad debatt i frågan. Dock är ju inte allt negativt även om vi globalt och i Sverige fortfarande har en lång väg att gå. Det är viktigt att också uppmärksamma det som går bra.

Faktum är att Sveriges riksdagen har röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål samt en klimatlag som träder i kraft den 1 januari 2018. Klimatlagen innebär bland annat att varje regering framöver har en skyldighet att ta fram en klimathandlingsplan för varje mandatperiod samt redovisa hur man arbetar för att nå klimatmålen. Dessutom kommer ett klimatpolitiskt råd att tillsättas som ska göra oberoende granskningar av varje kommande regerings klimatpolitik.

Senast år 2045 ska Sverige vara fossilfritt. Och till år 2030 så ska utsläppen från landets inrikes transporter, exklusive flyget, vara 70% lägre jämfört med år 2010. För att nå dessa mål och delmål, vilket krävs om vi ska kunna leva upp till Parisavtalet, så har redan en rad åtgärder föreslagits, initiativ genomförts och utmaningar antagits på alla nivåer i samhället. Flera kommuner jobbar mycket aktivt med att ställa om och har som mål att bli fossilfria långt innan 2045. Även många företag har insett värdet i och nödvändigheten av att ställa om. Det kan var allt ifrån att till exempel ändra sin produktion, sin distribution, val av råvaror, satsa på återvinning, minskat avfall, ny teknik, inköp av fossilfria fordon och hållbar energi eller ha nätkonferenser istället för att resa. Och vi får inte glömma alla privatpersonerna som varje dag runt om i landet gör aktiva val för att leva mer klimatsmart.

Mycket bra görs. Och det får inte glömmas bort. Inte ens i frustationen över hur mycket mer som behöver göras. Och när det kommer till bristen på politiska debatter kring klimatfrågorna i bland annat TV och valmanifesten så kan en orsak vara att svenskarna, enligt opinionsundersökningar, anser att andra samhällsfrågor är viktigare, till exempel integration, utbildning och sjukvård. Och därmed riktar även politikerna in sig på de frågorna för att vinna väljare. En annan orsak kan vara att det blir bäst debatt och störst rubriker i frågor där partierna står långt ifrån varandra. Och när det gäller klimatet så finns det nu en blocköverskridande överenskommelse med en ny svensk klimatlag och miljömål. Så varför skapa debatt om något man är överens om?

Ur det perspektivet kan kanske tystnaden, eller avsaknaden av debatt i frågan, faktiskt tolkas som något positivt. Bollen är i rullning. Och man är överens om att den ska ända in i mål, och om några av initiativen för att få den dit. Dock måste information och diskussioner om hur vi effektivast når dit intensifieras och lyftas fram så att bra beslut kan tas och handlingar sättas i verket snarast möjligt. Men vi måste också se att tystanden ibland kan innebära något bra.

Fler positiva och upplyftande berättelser behövs som inspirerar oss och får oss att känna att det inte är hopplöst. Opinionsundersökningar visar nämligen också att förändringarna i Jordens klimat är det som oroar svenskar mest, även om vi inte anser att det är en av de viktigare samhällsfrågorna. Vi är medvetna om att något måste göras och vi vet att vi måste ställa om. Så visst hoppas vi på politiska debatter och beslut som tar folks oro på allvar. Men vi får inte heller glömma de goda berättelserna om allt som redan görs för en hållbar omställning. Eller de positiva initiativen som inte skapar rubriker och oeniga debatter, men som med tillförsikt jobbar på i tystnaden.